Det är inte bara i Anwar Rashids hus det spökar, det gör det här också tror jag. Och det är sanning! Jag har ofta hört steg på övervåningen fast jag varit ensam hemma, tunga steg som går uppe, det är inga knäppningar i huset eller så. Sen en dag när jag var ensam så var jag på övervåningen. Nere hade jag ställt vattenkannan på diskbänken, och jag skjuter alltid in den mot väggen så inte katterna ska välta den eller så. När jag kommer ner så står vattenkannan mitt på köksgolvet, stående och med allt vatten kvar, inte en droppe på golvet, och jag hade inte hört ett ljud. Katterna var ute så dom hade inte gjort något med den.
Tror ni jag blev rädd? Ja, sambon var i en annan stad och jobbade, så jag knäppte kort med mobilen och mms; ade med texten: Det spökar! Nu kommer du hem!!!
Men jag har hört mig för hur de som byggde huset på 30-talet var som personer. Och alla har sagt att de var jättesnälla, mycket för att hålla på med blommor och pyssla med huset. Så jag tog det som att jag skulle skärpa till mig eftersom jag inte alls sköter mina blommor 
Och eftersom dom verkar ha varit snälla så är jag inte rädd nå mer heller, dom ville väl kanske bara tala om att dom var här.
Men det var skumt hur kannan hamnade mitt på golvet, det är ju en bit, och att inget vatten hade åkt ur dessutom.
Loading ...
Coolt =0P
Ja men inte just då för då var jag skiträdd
Nu ha dom varit lugn länge, men så sköter jag mina blommor också!!
Va tufft med så synliga tecken på att det finns någon mer där
Vad är en knackning mot en vattenkanna som flyttat sig så markant!
men verkar som att de trivs hos er, ni får se dem som små hustomtar som ser efter er och hemmet. En trygghet!
noashine: Ja nog var det tydligt alltid! Men jag hade nog varit mer rädd om dom som bott här förut varit elaka typer
Nä det här var helskumt faktiskt 
Pingback: Irriterad och spöken « I Cattas lilla värld
Pingback: Tiden går fort! « I Cattas lilla värld
Pingback: Spöken och städning « I Cattas lilla värld
Pingback: Finns spöken? |