Varg Nielsen

Sitter och läser AB och blir illamående. Artikeln handlar om mordet på den 22-åriga mamman Johanna Karlsson i Hjo. Alla mord är givetvis vedervärdiga, men det går inte att komma ifrån att vissa berör en mer. Här sitter jag och känner mig enormt hatisk mot denna Varg Nielsen som sitter med sina svartmålade naglar på rättegången. Ja jag som för ett tag sedan skrev ett inlägg om att jag inte alltid var för namnpublicering på brottslingar, med hänsyn till deras oskyldiga anhöriga. Jag som absolut inte tyckte att man skulle publicera namn förrän någon var dömd,jag som inte ens skrivit namnet på min brors mördare. Samma jag tycker det känns helt ok att publicera Varg Nielsens namn. Trots att han har anhöriga, och trots att dom inte fallit. Det känns som jag skiter fullkomligt i det. Bevisen finns och han kommer bli fälld.

Jag tycker givetvis att alla mord är vedervärdiga. Mordet på lilla Engla, mordet på Caroline, mordet på Rose-Marie, listan kan göras lång. Men just det här mordet upprör mig så in i helvete rent ut sagt. Jag känner mig mer hatisk mot Varg Nielsen än vad jag gjorde på min egen brors mördare, det är konstigt, men så är det. Varför ?

Johanna Karlsson fick ta emot 39 knivhugg medan hon fortfarande levde.Hon satt där med munkavle medan Varg högg och högg, allt för att stilla sitt egna sadistiska behov. Att Johannas lilla flicka som är 2 1/2 år fanns i lägenheten bekom honom inte nämnvärt tydligen. Varg gillar det sadistiska och mörka. Han körde sexrollspel med sin flickvän, där han bland annat sprutade ketchup över henne som skulle symbolisera blod. Sen fotograferade han det. Varför reagerar inte människor på så sjuka grejer ?
Varg hade planerat mordet, polisen har hittat en dagbok där han skrivit att han ska döda, och att han vet vem och när. Men tyvärr så har Varg fått blackouter just vad gäller den anteckningen och tiden i Johannas lägenhet. Allt annat minns han. Hur länge fick Johanna plågas där hon satt och fick ta emot hugg efter hugg ? Vad han hon tänka om sin lilla flicka, var hon rädd att Varg skulle ge sig på henne också ? Det går inte att föreställa sig skräcken hon måste ha känt. Varg kände nog bara njutning när han fick utöva sitt sadistiska våld.

Johannas mamma blir orolig när hon inte hör något ifrån dottern och åker dit. Hon möter sitt barnbarn som säger: Du kom när mamma sov, mormor!
Hon hittar sin söndertrasade blodiga dotter under ett täcke i sovrummet. Är det den lilla flickan som brett på sin mamma täcket, eller är det Varg som inte vill se resultatet, blev det för mycket. Där jämför jag med min brors mördare som efter ett antal yxhugg la en kudde över brorsans huvud, för det blev för blodigt och äckligt, innan han sen fortsatte att slå genom kudden. Jo även såna här as kan tycka att vissa saker blir för läskiga.

Ingen kan föreställa sig hur det känns för en mamma att hitta sin dotter totalt massakerad, eller hur det känns att inte veta vad det lilla barnet har sett. Lillflickan har varit ensam ca 36 timmar, och själv tagit sig lite kex och någon smörgås. Vad hade hänt om mormor varit på utlandssemester ?

Den lilla flickan säger åt sin pappa att hon stängde dörren till mammas sovrum, för det luktade så mycket där. Vad kommer flickan att komma ihåg av det här ? Kanske inte så mycket rent medvetet, men hennes kropp och sinne kommer att komma ihåg. När hon växer upp och hör ett speciellt ljud eller en speciell lukt som fanns under dessa dygn, då kommer hennes hjärna och kropp att reagera, men hon kanske inte riktigt förstår varför. Men det skiter Varg i, för Varg ville tillfredsställa sina sjuka lustar. Han njöt nog av vartenda hugg skulle jag tro. Han njöt nog av Johannas förtvivlan och skräck, han njöt av blodet och känslan av makt. Nu sitter han under rättegången och har till och med piffat upp sig genom att måla sina naglar svarta. Han, en missförstådd stackare som förstått att han mått dåligt men velat dölja det för omgivningen. Han som så lägligt tappar minnet fort det är något som pekar på någon form av skuld. Han som inte ansåg att han behövde bry sig om lillflickan eftersom han kom ju inte ihåg något. Han kommer bara ihåg alla detaljer före och efter dagboksskrivningen och mordet.

Å andra sidan finns Johannas mamma som för evigt kommer att ha synen av sin mördade dotter på näthinnan, som för evigt kommer att ha tankarna malande i huvudet med frågor om hur mycket Johanna behövde lida innan hon tappade medvetandet, hur rädd Johanna var , vad Johanna tänkte dom sista minuterna i sitt liv. Johannas mamma som alltid måste fundera över hur mycket hennes lilla barnbarn egentligen såg, och vad hon förstod av det hon såg. Under rättegången sitter den stackars missförstådda Varg Nielsen med sina nylackade naglar och pratar om sina så lägliga blackouter, han pratar om varför han skulle ha tänkt på lillflickan, han som inte kom ihåg något. Några känslor visar han inte. Jag skulle tro att det är för att han inte besitter den förmågan att känna empati, inte ens för ett litet barn.

Till slut, under åklagarens slutplädering, så brister det för Johannas mamma, hon skriker till varg Nielsen: – Hur kan du bara sitta där!! Jag blir vansinnig!
Varg visar ingen nämndvärd reaktion på detta heller. han har nog äntligen fått uppleva sitt klimax, att få utlopp för sin sadistiska böjelse på det ultimata sättet, att hacka och hugga i en skräckslagen flicka, se blodet, se skräcken, känna makten och övertaget. Kanske Varg känner sig lugn nu ?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

This entry was posted in Brott & Straff and tagged , , , , , , , . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

<----Välj en bildfil (JPG)