Vad kan vi göra?

Fan så deprimerande att läsa om Niklas 17 år i Aftonbladet. Han blev slagen med en vodkaflaska i bakhuvudet i ett slagsmål för 16 månader sedan, idag sitter han på Neuropsyk i Bollnäs (för övrigt dit dom tänkte skicka JB) och har inget liv. Han har hjärnskador som gör att han inte kan kontrollera sina impulser, han har enorma smärtor i huvudet, det låter som det går en motorsåg i hans huvud förjämnan,  hans humör pendlar oavbrutet, han gråter ofta, han har självmordstankar.

Niklas blev mördad, säger han. Och han har så rätt. Den Niklas han var  innan slaget med vodkaflaskan, han är borta. Nu har en ny Niklas vaknat till liv, en Niklas han inte vill vara, en Niklas han inte riktigt orkar med. Han vill bli sitt gamla jag, men en flaska och ett helt onödigt slagsmål satte stopp för det. Han lever, fysiskt i alla fall. Killen som slog flaskan i hans huvud är fri efter att ha avtjänat sin ungdomsvård. Niklas kommer nog aldrig att bli helt fri igen.

All heder till insamlingen man nu tex gör till BRIS i Therese Johansson Rojos namn, men vilken skillnad kommer den att göra för ungdomarna som är ute på gatorna, som festar, som hatar, som slåss, som dödar? Pengarna kommer att hjälpa barn på olika sätt, men hur ska de förhindra att sånt här skit sker? Många ungdomar tar inte till sig ord, utan måste se konkret vad man pratar om. Nu mår Niklas säkert alldeles för dåligt, men en sådan som han skulle kunna få hela skolklasser att förstå betydligt bättre än att en vuxen står och pratar om Kalle, och Anders som dog av en spark. Dessa personer blir bara ett namn, det blir inte tillräckligt konkret att ta till sig.

Tänk om Niklas varit stark nog att orka med att åka runt i skolor och visa vem han blivit. Då kanske ungdomarna skulle haja till, se att det är en riktig människa, ett riktigt liv som trasats sönder. Allt för att man tjafsar om en skitsak som ingen ens kommer ihåg efter några månader. Vad har tex förändrats efter Riccardo Campogianis totalt onödiga död? Vad har vi gjort för att fånga upp de farliga ungdomarna, vad har vi gjort för att se till att de har vettigare saker att göra än att springa på stan och sparka ner folk ? Media har uppmärksammat det,det har varit några manifestationer, men sen då?

Jag blir frustrerad som fan på det här. Sluta spara in pengar på barn och unga, se till att de får den hjälp de behöver i skolan, se till att det finns skolsköterskor och  kuratorer, se till att nattvandra, se till att föräldrar tar sitt ansvar, se till att öppna upp ungdomsgårdarna igen, Se till att arrangera drogfria men jäkligt roliga fester/discon, snoka på nätet, se till att ha kontakt med barnens kompisars föräldrar. Jag blir galen när man ser 12-åringar hänga på stan dag som natt, jag blir galen på att man inte ska kunna ta ett drogtest på sitt barn om barnet inte vill, jag blir galen på att skolorna inte ser till att ge unga med problem de resurser de behöver. Ungar som känner sig misslyckade eller ”sämre” kan bli farliga när det blir för mycket. Dom måste hävda sig. Får man inte bra betyg så kan man ju bli en jävel på att slåss istället. Får man inte uppmärksamhet för att man gör något bra så gör man något dåligt, för dålig uppmärksamhet är bättre än ingen osv.

Usch vad jag blev upprörd av att läsa om denna stackars pojk, och så jag önskar att det fanns något man kunde göra för att hjälpa honom på något sätt. Vad ska man göra för att få stopp på allt hat och allt våld ? Hur ska man på ett konkret sätt få ungdomarna att förstå?

Det här inlägget postades i Lite av varje och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

<----Välj en bildfil (JPG)

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.