Skrämmande drömmar

Sambon kom upp och väckte mig här på morgonen. Min mobil som jag glömt nere hade ringt hysteriskt från dolt nummer. Jaha, tänkte jag, nu har det väl hänt något så man ringer från sjukhuset eller polisen, det är alltid min första tanke när det är dolt nummer. Men när jag kom ner så ringde det igen och det var min gode vän X som var halvt hysterisk.

– Jag har drömt om JB och NN (”hennes” galning) i natt och det var så hemskt och verkligt, jag vaknade klockan 5 och trodde att det hänt er något!

Detta är inte första gången, då hon också har en galning efter sig så har jag gjort samma sak, drömt om NN och JB (Dom är bekanta) och fått för mig att det är någon typ av sanndröm och blivit livrädd att det hänt något. DET är ett tecken på att man verkligen är skadad, att man lever under en press som kanske inte visar sig dagligen men som hela tiden finns i det undermedvetna. Jag menar, som vuxen människa så kan man ju faktiskt skilja på dröm och verklighet, men när det handlar om dessa gossar så försvinner logiken på något vis och man är på sin vakt så pass mycket att man till och med tar drömmarna på allvar. Det visade sig att NN tydligen är på resande fot just nu och det blir alltid pressande för henne när hon inte vet var han håller hus. Hur som helst så pratade vi en timme i telefonen, så nu är det lungt igen, alla lever, ingen har fått halsen avskuren på riktigt….

Och appropå det så fick jag brev från Länsstyrelsen i fredags igen, jag hatar dom breven för man vet aldrig vad som ska stå i dom. Denna gång stod det att JB får permission till Sundsvall mellan den 23-25 december, han ska fira jul hos sin mor. Samt att han får fortsatta permissioner 2 gånger i veckan a´4 timmar inne i Katrineholm. Ja hoppas bara han håller sig där han ska vara då, och hoppas den andra stollen (NN) inte har någon kontakt med honom, dom två är ingen bra kombination kan jag säga. Det irriterar mig något fruktansvärt att folk som inte begått några brott, sonm inte dödat/skadat någon, ska behöva leva under en sån press för att man inte kan hålla uppenbart sjuka människor inlåsta. Och jag har sagt det förut, sanna mina ord, JB och NN har inte begått sitt sista våldsbrott, frågan är bara vem som drabbas nästa gång……

Det här inlägget postades i Livet hos oss och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

<----Välj en bildfil (JPG)

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.