Skrämmande läsning

Jag hittade en artikel i Ystads allehanda som handlar om Vollsjö-familjen,alltså den familj där den 15-årige sonen i huset sköt ihjäl sin syster i somras.  Det är en fruktansvärt tragisk läsning. Att det finns människor som inte ska ha barn vet vi alla, men det är därför socialtjänsten finns, för att se till barnens rätt att växa upp under trygga förhållanden, att de inte ska behöva misshandlas och vanvårdas på olika sätt. I den här familjen har vanvården av dessa fem barn pågått i åratal, tidigare familjehem har anmält vanvården gång på gång, barnen har försökt att larma, skolan har larmat, likt förbannat så har socialtjänsten och Länsstyrelsen låtit vanvården pågå i åratal. Det slutade i katastrof.

Mamman tycks inte alls begripa att hon är olämplig utan vill tvinga sina barn att bo kvar trots att de inte vill bo där deras syster mördades. Socialtjänsten gör fortfarande ingenting för att hjälpa barnen utan anser att de ska flytta hem till mamma igen istället för att vara hos sina stödfamiljer. Det är obegripligt att man fortfarande inte fattar att barnen far illa i hemmet! Att mamman inte fattar det må ju vara, hon tycks ju inte vara riktigt vid sina sinnens fulla bruk, men att socialtjänsten fortsätter plåga barnen? Jag blir så fruktansvärt förbannad när jag läser sånt här. Denna familj har uppmärksammats pga mordet, men hur många barn i Sverige har det så här med socialtjänstens goda minne? Jävla patrask, dom skulle omgående fråntas sina tjänster och skulle aldrig få arbeta med människor mer.

Tidigare inlägg om familjen

Det här inlägget postades i Brott & Straff och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.