Könskriget och dess sanningar

Det sprids sanningar på nätet i det jag kallar könskriget, som ingen vill (eller kan?) belägga med fakta. Detta trots att vissa säger sig ha jobbat med dessa frågor i 20 år, att man besitter en mycket stor kunskap i ämnet osv. Jag vill veta vad som är sanning, vad som är egna teorier som blivit till en sanning etc. Så jag tog och mailade Annika Rejmer,forskare och rättssociolog vid Lunds universitet för att se om hon kunde hjälpa mig att svara på frågorna. Mina frågor i fet stil, hennes svar i kursiv stil:

Är det så att pappor diskrimineras i vårdnadstvister pga av att de är män?

Johanna Schiratzki har gjort en studie av grunderna för hovrätternas domar i vårdnadstvister och har kommit fram till att det inte finns någon diskriminering av pappor men hon tar sin utgångspunkt i lagstiftningen.Studien är publicerad i boken Mamma och pappa inför rätta. Den har sammanfattats på denna länkhttp://www.juridicum.su.se/jurweb/aktuellt/visa.asp?newsid=601Kruxet är att kriterierna i lagstiftningen varken är neutrala (de vilar på en ideologisk grund) eller uttömmande. Alla familjer är olika och arbetsdelningen mellan föräldrar  och deras barns behov är också unika.Schiratzkisstudie visar sammanfattningsvis att domarna gör sitt jobb.
Jag som rättssociolog skulle vilja föra debatten ett steg längre och ifrågasätta lagens konstruktion och innehåll. Enligt min mening slår den fel både mot mammor och pappor i olika situationer och frågor.

Ligger det något i att psykiskt sjuka,alkoholiserade och misshandlande mammor nästan alltid vinner mot en frisk,omtänksam och skötsam pappa ?

Enligt min erfarenhet så spelar kön, klass och etnicitet in i bedömningen av vårdnadsfrågan. Definitionen av psykiskt sjuk och alkoholist  kan inte göras av enskilda som är i konflikt med varandra utan måste göras av medicinsk expertis. Så dessa argument väger lätt.

Däremot är misshandlande mammor ett tyngre argument. Svenska män anmäler ogärna (i princip aldrig) att de blir slagna av en kvinnlig partner och de få modiga som gör det får litet (obefintligt) stöd eftersom det är anpassat till kvinnor. Mörkertalen är således höga. I en studie av våldsutsatta kvinnor fick vi fram resultat som visade att båda parterna slåss i relationer med hög våldsnivå – kvinnorna känner ofta skuld eftersom de inte kan reda ut vad som är våld, nödvärn eller försvar genom aktiva handlingar. Sammanfattningsvis… det krävs två för att dansa tango… men det finns få kvinnor som har en generell våldsproblematik. Däremot finns det en grupp män som har en sådan problematik.

Denna bild får stöd av en annan studie som vi har genomfört. Den visade att barn sällan eller aldrig anmäler sina föräldrar för misshandel. Vi gick igenom 450 förundersökningar om övergrepp mot barn som visade att pappor oftast var misstänkta gärningsmän, men mammor och pappor var den näst största gruppen och mammorna ensamma var misstänkta i närmare 20 % av fallen. Vi tror dock att mörkertalen är högre för mammor än för pappor. Bilden av den goda modern lever nog kvar som en rest från hemmafruepoken (eller rättare sagt från tiden då kvinnor blev överflödiga som arbetskraft, i övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället… innan välfärdsstaten expanderade). Men alla mammor är inte goda … och det är inte alla pappor heller. Det svåra är att skilja ut de icke goda från de goda.

Kvinnor kommer undan straff genom att skylla på att de har mens (det argumentet har jag redan slagit hål på. Däremot får de ofta lindrigare straff för samma brott än vad män får. )?

I straffmätningen av misshandel tar man hänsyn till tidigare kriminalitet, tidigare våldsamhet, om tillhyggen har använts, om offret har försatts i vanmakt osv. Kvinnor är oftast inte lika våldsamma som män – detta kan vara en förklaring till de lägre straffen och som dessutom följer straffskalorna…

Det är oftast mammor som förgriper sig sexuellt på sina barn, och detta påstående följt av denna förklaring:Det förhåller sig nämligen så att i vissa länder så tröstar modern sitt barn när det är ledsen med att massera dess könsorgan. Detta ska till och med fungera bättre än som vi gör stoppa en napp i munnen på barnet.Trots denna ofta förekommande behandling så växer tydligen dessa barn upp i samhället utan att ha blivit förstörda för resten av sina liv.”?

Detta argument har jag aldrig tidigare stött på. Jag har undervisat i barns rättigheter under fem års tid för personer som kommer från utvecklingsländer. De slår sina barn men att de skulle kränkas sexuellt det har jag aldrig hört talas om. Är det sant? I vilka länder skulle detta ske? Det låter mera som ett argument från en pedofil.

Det är oftast mammor som både misshandlar och dödar sina barn ?

Att kvinnor dödar sina barn händer men det är inte vanligt. Förklaringar till att det sker är förlossningspsykoser, psykisk sjukdom och en psykosocial missär. Jag är dock osäker på om det är fler kvinnor än män som dödar barn.
Argumentet misshandel av barn stämmer säkerligen i många länder eftersom barnmisshandel är tillåtet och ses som en bra uppfostringsmetod (i dessa länder deltar inte männen i den dagliga omsorgen av barn. Däremot kan männen slå sina fruar så att de vet sin plats – vilket kan vara lagligt eller olagligt men inte leda till fällande dom eller straff). Det handlar om länder där våld är en del av det kulturella arvet och traditionen.

Det är en större del kvinnor som misshandlar män än tvärtom?

All forskning talar mot detta argument.

Det är mycket vanligt att mammor i vårdnadstvister anklagar fäderna falskt för sexuella övergrepp ?

Anklagelser och bevisade handlingar är två helt olika saker men de behöver inte utesluta varandra. En mamma kan ha sett att pappan gör vissa handlingar men kan inte bevisa detta i rätten på ett sätt som anses uppfylla kraven för rättssäkerhet. Rätten ska hellre fälla än fria i en sådan situation. Vad som är en sexuell kränkning definieras i lagtexten. Gränserna vad det gäller barn är mycket snäva. Att vidröra ett barn med sitt könsorgan  är i lagens mening en våldtäkt… Som förälder kan du inte smeka ditt barn på 15 år över rumpan och benen utan att begå ett brott. Men att bevisa att detta har hänt är en helt annan fråga…  Jag tror att många mammor underskattar bevissvårigheterna. Att bevisa vad som sker inom hemmets fyra väggar utan vittnen är inte lätt.  Vad som är falskt eller sant i dessa situationer beror på om man menar vad som faktiskt har hänt eller vad som går att bevisa jurdiskt.

Detta är de svar jag fått, och flera av de svaren motsäger alltså en hel del av den hysteriska propaganda som sprids angående kvinnor  vad gäller föräldraskap, våld och annat. Det motsäger också att män missgynnas för att de är män i vissa av frågorna, med det inte sagt att män inte (precis som kvinnor) missgynnas i vissa avseenden. Lite intressant var Annikas svar ang att kvinnor i vissa länder masserar sina barns kön, för precis som Annika har jag aldrig hört talas om det, och min tanke var också att det var ett argument från någon som tycks tycka att det är en ganska okej metod. Detta skrevs i IC´s blogg av en kommentator, ingen i tråden förnekade eller ifrågasatte detta ”faktum” vilket är ganska intressant, det ser jag som att det inte är så noga med vad som är fakta och inte, något som gör att det blir svårt att se att det är riktigt seriöst.

Annika är den enda som gett mig svar på dessa frågor, ingen av de som framhäver att detta är sanningar har visat mig några belägg för det som påståtts utan framhållit att jag för cirkelresonemang eller är okunnig, vilket också är ganska intressant. Så tills någon kan visa mig på att det Annika skrivit är felaktigt så får jag förmoda att detta är hur det ser ut, jag anser  dessutom att Annika är professionell och inte drivs av ideologiska skäl, och därmed är trovärdig till skillnad mot för tex Eva Lundgren…
Det här inlägget postades i Lite av varje och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.