Det gör mig rastlös

Det grå vädret har fått mig att fundera lite på livet i största allmänhet. Jag har kommit på att jag känner mig jävligt rotlös. Det finns inget naturligt “hemma” för mig. Jag räknade ut att jag har bott på 23-24 olika ställen under åren. Det är en flytt ungefär vartannat år sedan jag föddes kan man säga. Då är det ju inte så konstigt att man inte känner att man är rotad någonstans.

[heading style=”2″]Släkt och vänner[/heading]

De flesta kanske har vissa rötter där släkten finns. Av den absolut närmsta familjen så är i stort sett alla döda. Mamma, pappa, mormor, morfar, farmor, farfar och bror. Jag har tre systrar varav två jag är uppväxt med och därför har bra kontakt med. Den tredje är uppväxt med pappa och hans sambo och vi har endast haft sporadisk kontakt. Sen har jag tre mostrar, en morbror (Hej Janne!) och en faster. Vi brukar ha kontakt typ när någon dör, det var mer kontakt förr. Således är det i stort sett mina två systrar jag har kontakt med av släkten. Vänner har jag runt om i Sverige men flest i Sundsvall förstås.

[heading style=”2″]Hemma[/heading]

Det finns alltså ingen naturlig knutpunkt som är “hemmavid” . Det finns ingen “familj” på så sätt att vi har några sammankomster vid födelsedagar, jul eller annat (det ska vara begravningar då), utan man kan titta in om man har vägarna förbi och däremellan är det ingen kontakt, varför vet jag inte för vi kan ha ganska roligt och trevligt när vi väl träffas. Jag känner att nu är jag så pass gammal att jag ska ha en fast punkt, något jag känner är “hemma”, det var en sak att vara som en flyttfågel när man var yngre, då gjorde det mig ingenting att flacka runt men nu vill jag ha en fast punkt. Någonstans där jag kan slappna av och tro att jag ska bo kvar. Där jag kan planera framåt och lägga krut på att fixa och ställa i ordning. Ett ställe där det verkligen känns som att jag är hemma.

[heading style=”2″]Att hitta någonstans att rota sig[/heading]

Det är också därför jag inte köper några grejer till lägenheten som kan göra den mer ombonad eller hemtrevlig. Det känns som att det bara blir mer att packa den dagen jag bestämt mig var jag ska rota mig. Det kanske blir här men då kan jag ju handla när jag bestämt det då. Blir det någon annanstans då kommer jag förmodligen att lämna de flesta möbler åt sonen så får jag skaffa nytt (snarare bättre begagnat). Men just nu känns det inte riktigt hemma här utan mer som en mellanlandning i väntan på något. Det gör mig rastlös…som fan.

This entry was posted in Livet hos oss and tagged , , , , , , . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload the CAPTCHA.

<----Välj en bildfil (JPG)