Rättspsyk, ett havererat system

Ännu en gång tycks det som att det rättspsykiatriska systemet havererat. En kvinna hittades död i en brinnande lägenhet i Umeå. Polisen fattade snabbt misstankar om att ett brott begåtts. Utanför hyreshuset grep polisen hennes make, som misstänkt för mord.

Maken dömdes förra sommaren för att ha hotat henne. Hon tog skydd hos en väninna som uppger att hon var säker på att maken skulle ta ihjäl både henne och frun. Han dömdes till rättspsykiatrisk vård för misshandel av väninnan och hot mot sin fru men kom ut efter endast 4 månader. Enligt Aftonbladet skrevs han ut trots att man konstaterat att han fortfarande led av en allvarlig psykisk störning.

Jag har skrivit om det förr. Om patienter som dömts till rättspsykiatrisk vård och släppts ut trots att de ansetts vara fortsatt sjuka. Om patienter som har ansetts friska men ändå inte kommer ut. Om de människor som fått sätta livet till pga detta jävla fipplande. Det är en sak om man ansett att personen är frisk och då släppt ut den, ingen kan spå in i framtiden och sjukdomar kan komma och gå, men när man vet att de fortfarande är allvarligt psykiskt störda och ändå släpper ut dom?

Det finns en lag att följa. Så länge personen anses vara allvarligt psykiskt störd ska h*n ha vård, När personen inte längre anses vara allvarligt psykiskt störd ska den släppas ut. Hur jävla svårt ska det vara att följa den lagen?

En intressant blogg att läsa är “Hispaliv som är den sk Mårdaklevmannens blogg. Han begick en horribel handling för ett antal år sedan under psykos. Han har nu i flera år varit helt symptomfri och man anser inte att det finns risk för återfall i brott. Han har god sjukdoms –och brottsinsikt. Han har varit omedicinerad under flera år och förvaras egentligen bara. Han har flera läkare oc framstående professorer och experter som säger att han är frisk. Han har alltså ingen psykossjukdom utan hade en övergående psykos. Hans brott var fruktansvärt men lagen säger att när man inte längre anses vara allvarligt psykiskt störd och man inte längre anses löpa risk att återfalla i brottslighet av allvarligt slag, då ska man släppas fri. Oavsett vad man gjort och oavsett vad allmänheten kan tycka. Men han sitter stenhårt trots att man under flera år ansett honom vara frisk.

Det är detta som gör mig vansinnig med rättspsykiatrin. Det är ett jävla godtycke. Vissa släpps trots att de anses vara sjuka och t.om anses löpa risk att återfalla i brott (tex min brors mördare), medan andra sitter år efter år trots att de anses friska. Är det att följa lagen eller utgår man från den allmänna opinionen? Är det så att mordet på min bror inte anses vara lika horribelt och uppmärksammat som ex Mårdaklevsmorden och därför kommer samhället att reagera hårdare om “Mårdaklevsmannen” släpps ut, så då vågar man inte? Det är en jävla lek anser jag. Är man sjuk ska man hållas kvar, är man frisk så ska man ut. Det ska inte vara några godtyckliga beslut baserade på personliga åsikter om personen i fråga, vem dom skadat,mördat, våldtagit eller något annat. Utan lagen ska följas, ingenting annat.

Det här inlägget postades i Brott & Straff och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

<----Välj en bildfil (JPG)

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.