Sverige med sina lagar och regler som inte ens är kompatibla med varandra. Nu är det åter igen barnen som får sitta i klistret precis som i Marks-fallet.
En romsk-serbisk mamma vanvårdade sina barn som var 1, 5 och 8 år gamla. Den äldste flickan är svårt handikappad och måste ha hjälp med allt, dygnet runt. Barnen hittades ensamma och undernärda och placerades i fosterfamiljer, den handikappade flickan i en familj och de andra mindre syskonen i en annan. Detta var tre år sedan.
Nu ska migrationsverket utvisa de två äldsta barnen, det yngsta har en svensk pappa (som inte har vårdnaden) och kan däremot stanna. De andra ska skickas tillbaka med sin mamma som i dagsläget träffar dom 2 timmar varannan vecka under övervakade besök. Hon ska alltså ta med sig en 8-årig pojke och en 11-årig svårt handikappad flicka till ett land där romer inte är värda vatten för det första. Där man inte får handikapphjälpmedel utan måste köpa, något hon inte har pengar till. Barnen behöver tolk för att prata med sin mamma, pojken förstår lite romani men kan inte prata det och förstår inte allt. De ska alltså skicka två barn med en mamma som vanvårdat dom, som inte kan prata med dom, som inte har vare sig bostad, förstånd eller pengar.
Kan man ens förstå vilken fruktansvärd skräck de måste känna att åka med en person de knappt känner, som de inte kan prata med, som inte tagit hand om dom och ens gett dom mat? Barn borde kunna få stanna av humanitära skäl om de omhändertagits pga svår vanvård. Och jag fattar heller inte att man kan anse att de saknar skyddsskäl om man samtidigt inte anser att de har en vårdnadshavare som kan skydda dom.
Anette Bäcklund, chef för migrationsverkets processenhet säger – Det beror också på hur väl man har etablerat sig i samhället. Och små barn har oftast den största etableringen till sina biologiska föräldrar. Nu har inte de här barnen levt med sin mamma men de har ändå ett väldigt starkt band till henne….
Nej de har inte det om de inte ens förstår sina föräldrars språk, om de inte blivit väl omhändertagna av sina föräldrar, om minnet av deras föräldrar är kopplat till hunger, ensamhet, rädsla, smärta. Det behöver man sannerligen inte vara professor i barnpsykologi för att fatta! Ibland hatar jag Sveriges jävla stelbenta resonemang och brist på flexibilitet.
Den biologiska mamman säger att hon bor hellre i Serbien med sina barn än i Sverige utan dom. – Alla gör misstag, medvetna eller omedvetna, men det är hårt att ta någons barn för det.
Där ser man alltså hur mycket begrepp hon har. Att lämna en rädd femåring i timmar att ta hand om en ettåring och en handikappad och hjärnskadad 8 åring, att själv svälta dom och vanvårda dom, det anser hon inte vara tillräckligt för att man ska ta barnen. Det är ett misstag i hennes värld. Hade hon sagt att “ Jag var sjuk då och det var fruktansvärt det barnen utsattes för”, ja då hade jag kunnat köpa att hon kanske var förmögen att ta hand om dom, att hon fått mer förstånd, men inte nu. Stackars barn…
Loading ...
Uppenbarligen delar migrationsverket de övriga svenska myndigheternas syn på föräldraskap. En mamma är livsviktig men pappor kan man klara sig utan. Utöver detta mantra behöver inga hänsyn tas.
http://www.daddys-sverige.com/3/post/2013/01/migrationsverket-pappor-behvs-inte.html
Daddy: Ja jag läste ditt inlägg. Är det sant att någon på migrationsverket sagt detta då är det rent bedrövligt, men bra på så sätt att det visar att det är något som är vedertaget hos myndigheter. I detta fall finns tydligen en svensk pappa till minsta barnet, varför han inte har vårdnaden vet jag inte. I Marks-fallet hade barnen en pappa som ville att barnen skulle få stanna där de hade sin trygghet, hos fosterfamiljen, men det brydde ingen sig om eftersom han inte var vårdnadshavare. Men migrationsverkets lagar står över socialtjänstens. Frågan är om de står över mänskliga rättigheter och barnkonventionen också
Daddy: Jag har försökt ringa dig. Hade tre nummer men alla var tydligen fel. Lägg inte ut något nummer här eller någon hänvisning. Jag letar vidare
Håller med dig i om det du säger om pappor men i detta speciella fall undrar jag om det spelar någon roll om det är en mamma eller pappa. Jag vet givetvis inte men ibland känns det nästan bara som om de vill bli av med barnen, att det är det primära.
Hoppas innerligt att jag har fullständigt fel men magkänslan säger sitt.
Catta: Enligt mig har den biologiska mamman avsagts sig rättigheterna till sina barn. Visst kan det finnas speciella orsaker att hon agerade som hon gjorde men vad jag kan se har hon ju inte gjort några större framsteg om man säger så. Först säger hon att hon inte fattar hur de kan ha tagit barnen, att alla ju kan göra missta. I nästa mening säger hon att hon alltid tagit hand om barnen och att hon inte fattar att de anser att hon inte kan göra det nu. Har svårt att få det där att gå ihop.
Jag vet ingenting om hennes ärende varför hon inte får stanna i Sverige. Kanske rätt kanske fel men enda anledningen att hon kanske skulle ha vårdnaden är om hon varit i Sverige under uppsikt. Säger inte att det är det rätta men det är enda promilles tanke jag kan få om hennes rätt till att ha vårdnaden
Mikael: Människor kan bli sjuka och då tappa greppet och bli olämpliga som vårdnadshavare. Blir de friska igen så är det ju okej då att återfå barnen om de inte bott i fosterhem i åratal, för då anser jag att det är egoistiskt att ta tillbaka dom om dom inte påpekar själva att de vill. Men som du säger så tycks inte denna mamma tycka att det ens funnits skäl att omhänderta barnen och det visar ju bara att hon inte ens fattar att det är fel att lämna dom ensamma eller låta dom svälta.
Alltid så djävla tragiskt att notera att svenska myndigheter och tjänstemän/kvinnor bryter mot barnkonventionen och barnen är de som drabbas av vuxnas felaktiga ageranden och beslut.
Kan inte alla fatta och se till så att vi får politiker som styr upp allt detta och man slutar bråka om genus och jämställdhet i nuet, man börjar prata om barnen och framtiden i stället....
Så här får det väl inte heller gå till.
Leroy
Va det står i direktiven.
"En möjlighet för Socialen att anmäla men inte en skyldighet"????
: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18655/2012-4-1.pdf
Det är ju det jag säger att direktiven måste förändras.
Sverige SKALL ratificera och följa FN´s barnkonvention inte ge sådana här undermåliga direktiv och svika barn och deras båda föräldrar gång efter gång.......
LEroy
Bra Rikshandbok synd att fler inte agerar då missförhållanden faktiskt sker eller påstås:
http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Anmalan-till-socialtjansten/Anmalningsskyldighet/
Leroy
Skall inte LVU mm. kunna utgöra skillnad för barnens framtida möjligheter utom barnet som har en Svensk pappa så kan man skrota "Utlänningslagen" samt de som inte förstår konsekvenser av sína påståenden och agerande. Man BRYTER mot BARNKONVENTIONEN åter igen....
LEroy
Leroy: Ja Sverige ska anses vara så korrekt och bra för barn, brottsoffer, gamla osv, men mycket känns som ett spel för gallerian. Hur ser äldreomsorgen ut, hur mycket hänsyn tar man till barnens rättigheter, hur mycket hjälp får brottsoffer egentligen. Det står en massa ord på papper, men det tycks inte betyda så mycket