Död och begraven sedan 10 år men förtalas ändå, #näthat?

Jag måste åter igen ta upp detta med min bror. Han har varit död och begraven i 10 år , är det inte på tiden att han kan få vara ifred nu från illvilliga personer  (Bl.a Monica Antonsson och Lennart Gagerman) som använder sig av honom för att försöka komma åt mig? Det är oerhört osmakligt att öht sitta och diskutera människor som inte kan svara för sig själv (det inkluderar Syster D vars namn Monica Antonsson inte ens ska ta i sin skitiga mun efter vad dom skrev om henne dagarna innan hon dog, på ”Monicas trivsamma lilla blogg”!). För något år sedan tog jag åt mig av den här sortens kommentarer, men nu skakar jag mest på huvudet åt galenskaperna och tycker det är osmakligt och visar en del av ett mycket sjukt samhälle som man helst vill vara utan.

Anledningen att jag skrev om mordet på honom var för att visa bristerna inom rättspsykiatrin. Och jag ser inga problem att diskutera det, men när man använder hans vad vi ändå måste säga tragiska död enbart i syfte att försöka komma åt mig på något känslomässigt plan, då går man över alla normala gränser. Är det inte påståenden som är tagna ur luften så är det antydningar och rena påhitt. Som denna av Monica Antonsson (Tillägg: Eftersom hon påstår att jag ljuger om detta nu så har jag lagt skärmdump på det i spoiler).

Klicka här

”Hon är sjukpensionär och fick sin bror mördad i en knarkarkvart. Det är självklart Hemskt. Men man kan inte sitta år ut och år in som ett världssamvete, hämnas och bespotta andra för det”

Det är inte ett enda rätt i den kommentaren. Jag är inte sjukpensionär, inte ens sjukskriven, och min bror blev inte mördad i en knarkarkvart trots att hon påstår sig veta det. ”Bespottar” jag Antonsson så är det för att hon förtjänar det (som nu), ingenting annat och det har föga med min brors död att göra. Men Monica var lite orolig att någon hade missat den där kommentaren så hon upprepade sig igen på en annan blogg, för säkerhets skull. (Se även spoiler här)

Klicka här

Att hon är fysiskt sjuk – tror jag – och att hennes bror blev mördad i en knarkarkvart – vet jag – är ju otroligt hemskt men man kan inte leva på gamla meriter i evighet

Nej jag är inte sjuk heller. Och jag har oerhört svårt att se ett mord på en anhörig som en merit. För att vara journalist så måste jag säga att hon har oerhört dålig ordförståelse. Och jag har heller aldrig påstått att jag kontinuerligt kopierar hennes blogg i hopp om att hitta nåt att bli förbannad på, däremot att jag prenumererar på bloggar, alltså något som väldigt många gör.
Här är en annan kommentar av Monica Antonsson (Detta har hon raderat nu så jag har ingen dump):

Varför sov brodern över hos en missbrukare som planerat mörda honom i 8 år? Vad hade de gemensamt? Varför skulle hon, ett vittne och svågern bort? Vad hade de för samröre med missbrukaren?

Detta återkommande “knarkarkvart, missbrukaren, vad hade de gemensamt”. Jag tror ingen missar vad hon vill ha sagt med det. Om Monica haft ett genuint intresse av mordet eller den rättspsykiatriska vårdens brister så hade hon kunnat läsa om det på min blogg eller frågat mig, för hennes läsare lär knappast veta något om det. Men det handlar inte det minsta om ett intresse för detta, utan enbart om att försöka komma åt mig genom att trampa på min bror. Om jag reagerar så får hon ju en anledning att ännu en gång skriva spaltkilometer om hur hemsk jag är, hur jag förtalar henne, vilken näthatare jag är och hur utsatt hon är. Och att jag ska tugga i mig att min bror diskuteras eftersom jag skrivit om honom. Jag har inte det minsta problem om någon vill diskutera mordet eller vården, det jag finner oerhört osmakligt är frossandet, lögnerna och antydningarna som enbart syftar till att försöka komma åt mig.

Men normalt folk tycker inte det är okej att mörda folk öht, inte ens om de skulle vara missbrukare eller mördas i en knarkarkvart. Men för att få stopp på Monicas senaste dille och lögner nu då om att han blev mördad i en knarkarkvart så satte jag mig och fotograferade bilder ut förundersökningen för att visa att hon åter igen snackar en massa skit. Klicka på spoilern för att se. Känsliga personer ska veta att det finns lite blod med.

Klicka här

Så nu har jag förhoppningsvis visat ännu en gång att Monica Antonsson som den grävande journalist hon är, åter igen är ute och cyklar när hon hävdar att hon vet en massa saker. Med det har jag också bevisat vad hennes syfte är, nämligen att smutskasta och skapa bilder hos folk som inte är sanna men som passar hennes agenda.  Lennart Gagerman som nu tycks vara Monicas närmste vän är inte bättre han. Han tycks också vara en aning fixerad vid min bror :

Med tanke på att din bror avslutade sitt liv, inte bara som brottsoffer utan faktiskt som mordoffer vad tror du att han skulle tycka om att du skriver en krönika där du faktiskt hånar ett brottsoffer ? Tror du inte att han skulle vara en smula besviken på dig ? Och kanske skulle han också vara besviken på att du skriver ett inlägg endast och enkom i syfte att skandalisera en modig kvinnlig frilansskribent (Monica Antonsson/min anm) som, i sitt sökande efter vad som verkligen ligger bakom det som påstås vara sanning, rört upp Marklunds medieetablissemang ? Han kanske t o m skulle vända sig i sin grav.

”Finns det något du själv kunde ha gjort för att förhindra den olyckliga utgången av dramat ?

I vilket förhållande stod du egentligen till din bror ? I vilket förhållande stod han till sina förre detta fruar och sina barn ? Drog han t ex på sig skulder för underhåll ? Och var han livsstil sådan att de flesta av oss andra inte hänger oss åt en sådan ?

Dessa tre kommentarer ovan från Lennart finns i detta inlägg. Här är dumpar från nedan kommentarer i spoilern

Klicka här

Och din bror är inte speciellt intressant, annat än som symptom på tidningarnas vilja att skriva historier på temat onda/goda och offer/förövare. Förvisso är han ett brottsoffer, t o m i högre grad än undertecknad. Men var hans liv speciellt gott ? Vill du att hans barn skall ta efter hans livsstil ? Och hur var det nu med dina egna känslor för mannen ? Djup syskonkärlek eller mestadels sorg och bedrövelse och så kanske en smula lättnad över att hans problem är över ?

Men det är väl ganska uppenbart att ingen tidning ville skriva några som helst obekväma fakta om brodern och det kanske man kan förstå. Men läser man mellan raderna så …

Med tanke på Lennart Gagermans sista mening om jag kanske kände en smula lättnad att hans ”problem är över” (läs blev mördad) så tycker jag det säger ganska mycket om dessa två människor. Bara riktigt sjuka människor kan ens komma på tanken att uttrycka sig på det viset.

Och du skäms inte ens!utbrast Monica när jag förklarade för henne att jag prenumererade på hennes blogg (inte för att den är så bra, utan enbart för att ha koll på alla lögner hon sprider och som jag kan vara tvungen att bemöta). Det skulle alltså vara något att skämmas över, men inte ovanstående texter? Oh my god…..

Detta är alltså Monica Antonsson och Lennart Gagerman som ser sig som offer för illvilliga ondsinta människor,  som pratar om att andra saknar empati, att andra bedriver näthat, att andra är elaka. Jag tror inte jag behöver skriva mer, jag tycker deras texter talar för sig själv.

Enda anledningen att jag skrev detta inlägg är för att alla ska få se med egna ögon hur de uppför sig. För att samla ihop lite av skiten de sprider omkring sig, visa hur hatiska de är och hur de inte ens drar sig för att bokstavligen kliva över lik för att komma åt det hatobjekt de för stunden har. För att visa alla hur vuxna människor, 55 och 64 år gamla uppför sig på nätet. Med såna förebilder som dom så är det inte alls konstigt att ungdomarna på Uppdrag Granskning agerar som de gör när de blir förbannade på någon. Är det några som ska skämmas så är det sannerligen Monica och Lennart…

Och det blir onekligen patetiskt att som Monica ideligen skriva inlägg om vad man ska göra åt näthatet, hur hon som kvinna får ta emot så mycket hat, hur näthatarna borde spärras in etc etc, för jag tror aldrig jag stött på en mer hatisk människa än henne på nätet. Jag har aldrig stött på någon som använder sig av så extremt fula metoder för att komma åt folk heller. Är det inte att anklaga folk för att dom tagit livet av någon så är det att håna döda eller släppa in kommentarer där det ska diskuteras namngivna barn som kanske-eventuellt- -möjligen -eller kanske inte- tagit på sin namngivna pappas snopp. Jag hade inte sagt något om hon varit förståndshandikappad, tung missbrukare eller något annat som kunde förklara det udda beteendet, men hon är en utbildad journalist, hon har varit guldspadenominerad för sin bok ”Mia-Sanningen om Gömda”, hon skriver artiklar för några av våra mest lästa veckotidningar. Näthatarna har många ansikten, det är inte bara unga, manliga SD-sympatisörer…

This entry was posted in Livet hos oss, Stollar på nätet and tagged , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

3 Responses to Död och begraven sedan 10 år men förtalas ändå, #näthat?

  1. Annika says:

    Jag ser att du fått mycket stöd på twitter för att du orkar kämpa mot din stalker och näthatet. Att det har kunnat pågå i 5 år. Jag tycker så synd om dig och de andra drabbade tjejerna. Styrkekramar till dig tjejen. Din blogg behövs. Du skriver så bra om näthat och viktiga ämnen. Jag blir jätteglad då jag såg på twitter att flera karlar stod upp för dig mot din stalker. Det skulle finnas fler sådana män.

  2. ibrahimbaylando says:

    Vad fint. Min stalker skriver att han förlåter mig för mitt ”utbrott på Twitter”. Skönt att höra. Verkligen.

     

    Hårda ord gör faktiskt problemen fler och fler så varför inte !

    Finns exakta ordalydelsen att tillgå ?

  3. Catta says:

    Annika: Jag tror folk i allmänhet är rätt trötta på sånt här nu, är nog ytterst få som anser att det är rimligt att nån ska bli stalkad år ut och år in. Dock känner jag inte att jag måste kämpa mot honom, det är snarare han som kämpar mot mig. Han lovade ju för ett tag sen att han skulle sluta skriva här men eftersom han uppenbarligen inte begriper vad ett nej betyder så är det väl dumt att tro att han skulle klara att hålla ett löfte

     

    Ibrahimbaylando: Han ska öht inte skriva till mig. Och varför i fridens tider skulle jag överhuvudtaget vara intresserad av vad han förlåter och inte när jag de senaste 5 åren talat om otaliga gånger att jag inte vill ha något som helst med han att göra? Allra minst behöver jag hans godkännande att skriva hur han beter sig. Det är alltså han som jagar mig och min familj, inte tvärtom. Exakta ordalydelsen av vad?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload the CAPTCHA.

<----Välj en bildfil (JPG)