Tack Mia Skäringer!

Mia Skäringer har fått kritik för sina uttalanden om feminism. Jag tittade på programmet och hörde henne prata om att hon inte var feminist, att hon inte kunde gå med i det ”där tåget” med fittstim och hår under armarna. Att det inte var hennes grej utan att man måste se helheten hos människan. Och jag förstår precis vad hon menar. Jag hoppas att hon pallar stå emot det ev drev och hat som kan riktas mot henne för detta uttalande också, och inte gör som så många andra kändisar och backar så fort de märker att den stora massan tycker de sagt något fel.

Robert Jacobsson reporter och sexualrådgivare  tycker Mia ”trashar ner på feminister på ett korkat sätt” . Och jag tycker han har fel. Jag tycker hon är sund. Jag känner samma sak som henne. Jag har ingenting emot feminism men jag verkligen avskyr dessa konstanta överdrifter extremfeministerna använder sig av. Överanvändande av vulgära, slabbiga ord. Verbala våldsamma tendenser. Tron i att de biologiska skillnaderna inte betyder ett skvatt. Jag tycker de feministerna (extremisterna)  trashar ner kvinnor i allmänhet, får oss att framstå som slabbiga, vulgära och ohyfsade, okvinnliga. Jag menar så jävla fräscht är det inte att i tid och otid höra dessa människor bröla ur sig “Det är min fitta och jag gör vad jag vill med min egen jävla fitta”-“Det är inte bara män som har rätt att gräva sig mellan benen, det kan jag göra också och köra upp fingrarna under näsan på första bästa man sedan”- Småkukade män som bla bla och bla bla skulle avrättas, de tillför inget!” . Det är slabbigt, vulgärt, ohyfsat, ingenting som på något sätt visar att man är en “stark kvinna” eller “modig kvinnokämpe”.

För det är precis det språket som hörs, det är de budskapen som uppenbarligen är så viktiga att använda sig av för att uppnå jämställdhet. Ju råare, vulgärare och mer hatisk man är desto mer kämpar man för kvinnors rätt tycks det. Jag förstår precis vad Mia Skäringer menar, att det spårat ur, att det är en könskamp snarare än en jämställdhetsfråga..Och nej, jag vill inte heller gå med i det tåget. Jag kan gå med i ett tåg där man klarar att uttrycka sig civiliserat, där kvinnors styrka inte visas genom att sparka på andra, där man använder ett språk som man också skulle kunna använda framför sin fyraåring. Jag vill fortsätta vara kvinnlig och gilla män utan att bli kallad förrädare. Jag vill kunna säga att jag tycker en man har sagt/gjort något bra utan att kallas antifeminist. Jag vill kunna påstå att det finns vissa biologiska skillnader utan att bli hatad och sedd som en fiende till jämställdheten. Det som pågår just nu är allt annat än sunt, det skapar ett hat snarare än jämställdhet. Jag är övertygad att man kan bli jämställda utan att tramsa med hatiska filmer, vulgära budskap, förlöjligande av det motsatta könet.

Jag är övertygade om att man kan bli jämställda genom att diskutera normalt och sansat. Så jag säger bara Heja Mia, skönt att se en alldeles vanlig kvinna reagera! Jag tycker Robert och liktänkande faktiskt ska ge sig på extremisterna vars “jämställdhetsarbete” verkligen förstör för de riktiga feminister som finns. De riktiga feministerna syns nämligen inte längre, det är alltid de som skriker högst som syns. Det som hatar mest. De som är mest vulgära.  Extremismen har tagit över feminismen. DET kan Robert kritisera tycker jag. Inte att Mia Skäringer tycker det som pågår nu är lite för mycket.

För att förtydliga vad jag menar är jävligt osunt sätt att framföra sitt budskap som ska främja jämställdhet mellan könen så ger jag några exempel.

Vad fan är detta? Något som främjar jämställdhet eller bara ökar hatet? Detta försvaras med att det ska ses som humor, kultur, konst. Inte som det hat det egentligen är.

 

Eller detta? Är okej på något vis? Vad tillför det? Jämställdhet?


Nej det här kritiseras inte annat än av ett antal män
som då blir kallade “kränkta vita män” och ses som humorlösa, lättkränkta och patetiska pga kritiken. Det här ska vi se som kultur och konst. Kvinnor som kämpar för jämställdhet. Hade det stått ett antal män på scenerna och riktat samma hat mot kvinnor så hade det varit hat och “patriarkatets fula nylle” och ingenting annat. Jag tror precis jag förstår vad Mia Skäringer pratade om. Nämligen att kvinnor får idag inte vara kvinnliga, biologiska skillnader viftas bort som trams, de får inte gilla män för då är de förrädare, då är de svikare. Man ska helst vara som en jävla grottmänniska, bröla “fitta, kuk och jävla Breivikare” på både in och utandning.  annars är man ingen kvinnokämpe. Då är man en som slickar patriarkatet i röven. Och jag säger bullshit.

Här syns hatet också rätt tydligt. Hon har full rätt att anse att män är djur, vi har ju för allt i världen åsiktsfrihet. Men kom för bövelen inte och säg att detta resonemang främjar någon jämställdhet. Att det handlar om feminism. Det är extremism, ingenting annat. Det enda sättet att ge ordet feminism en positiv klang och som något som faktiskt kan vara bra, är att de riktiga feminister som finns tydligt tar avstånd från extremisterna. Att de tar över scenen från extremisterna. Att de talar om att de inte står bakom detta vansinne.

 

Så till Mia Skäringer: Jag hoppas innerligt att du pallar att stå upp för din åsikt och att eventuella hatdrev pga ditt uttalande inte får dig att backa! Sveriges kvinnor behöver någon som dig. Någon som kan se helheten. Någon som vågar tala om att vi behöver varandra, att det inte är en kamp man mot kvinna, utan just som du sa: En helhet.

// Catta- en helt vanlig jävla människa som tycker om män och kvinnor, har svårt för extremism i alla former. Varken feminist eller antifeminist. En stämpel är inget bevis på vad man kämpar för, det är hur man handlar som visar det.

 

Det här inlägget postades i Lite av varje och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Tack Mia Skäringer!

  1. Pingback: Mia och Maria på Grötö. | Emma i skrubben

Kommentarer inaktiverade.