Dokusåpor och Paradise Hotell

Jag gillar dokusåpor av den enkla anledningen att det är intressant att studera beteenden. Till en början är dom väl medvetna om kamerorna men efter ett tag så glöms dom bort och man får se människans verkliga jag. Nu lever de ju ofta i pressade miljöer men ändå, det är ju verkligheten som visas om de än förstås klipps för att det ska bli bättre program. Sen är det förstås också så att man alltid tar in någon/några som är “för mycket” på ett eller annat sätt för att det ska bli lite intriger och bråk.

Jag har alltså också tittat på Paradise Hotell i år. Och människor förfasar sig över det dom ser. Ungdomar som luras med ett kändisskap och gör bort sig i tv, dom super och knullar. Men snälla nån, åk till vilken semesterort som helst så ser ni samma sak, ungdomar som festar, lever rövare, knullar runt, dock utan filmteam i hasorna. Unga tjejer som går halvnakna och visar upp sig, unga killar som är så macho så dom håller på att spricka. Taskiga attityder och vidriga beteenden varvat med hjärta och snällhet. Det ser ut så även om inte alla unga människor super och knullar runt, men det är inte ett beteende som bara uppvisas av unga trasiga människor från dysfunktionella familjer. Den enda skillnaden är att här filmas det.

Det jag tycker är mest intressant är att se hur människor i grupp fungerar, manipulationer, lögner, svek varvat med naivitet, ärlighet och snällhet. Hur de manipulativa falska personerna lyckas lura de godtrogna ärliga gång på gång. Och det mest makalösa, hur de godtrogna ärliga faktiskt hakar på de elaka och manipulativa och ger sig på de bra personerna gång på gång. Några exempel:

Jeppe, vinnaren, har genom hela programmet betett sig som ett svin. Han har huggit folk i ryggen, lurat sina partners, kastat ut den som backat honom hela programmet precis innan finalen. Kallat tjejerna för fittor och horor. Och slutligen lurat finalpartnern på 250.000 kr. Likt förbannat så står folk och gratulerar honom, de tjejer han svikit som mest kramar honom. Istället för att låta “den goda” vinna och ställa sig bakom honom som bara varit snäll mot alla så väljer alltså gruppen att ställa sig bakom den som huggit alla i ryggen.

Tjejerna säger att de tycker vissa av killarna är obehagliga och otäcka, att de nästan är rädda för dom. Vilka är det de har sex med? Jo precis dom killarna.

Tjejerna blir vansinniga för att det ser ut som någon saggat ner ett foto på en av tjejerna. Man pratar om hur oerhört fult och äckligt det är. Själva så stoppar de upp en boll  i muttan på sig själv och lurar sedan (givetvis de snälla) killarna att stoppa den i munnen (de visste inte var bollen varit innan). Åter igen är det de snälla och bra killarna som får ta skiten, inte de sviniga som utnyttjat dom och varit allmänt vidriga.

Ett fåtal personer visar sig vara så ärliga som de ger sken av, deras löften betyder något och de är inte beredda att sälja sina vänner för pengar eller vinsten. Andra har inga som helst problem att titta sina “vänner” i ögonen och lova att de aldrig skulle kunna svika den för att sedan ta första bästa chans och göra precis det

Det är det här jag tycker är så intressant med dokusåpor, att man får se hur människor faktiskt beter sig både på gott och på ont. Se hur det för vissa inte alls är något konstigt med att hugga sin “soulmate” i ryggen med förklaringen att “ Ja men jag har bara 700 kr på kontot, jag behöver pengarna”. Se hur andra resonerar “Jag skiter i pengarna, jag har lovat att stå med min partner hela vägen och det tänker jag göra”. Många förfasar sig över programmet och menar att man bara tar in udda typer som är trasiga på ett eller annat sätt. Absolut är det så med vissa, men långtifrån alla. De här personlighetstyperna finns i samhället, bland unga och band vuxna. Från överklassmiljöer och arbetarklassmiljöer. Det är samma med vilken dokusåpa som helst, Farmen, bonde söker fru, Svenska Hollywoodfruar. Samma fulspel, manipulationer, intriger, elakheter. Man får helt enkelt se människors riktiga jag, för ingen orkar spela någon man inte är i flera månader.

I de här programmen finns alltid tvister för att deltagarna inte ska kunna lista ut spelets gång. Det jag kan tycka är tråkigt är att de inte i finalen tvistar till det så att den som beter sig som ett svin åker ut i sista sekund och den som visat sig vara en bra människa vinner hela skiten. Det skulle åtminstone ge en vink om att det kostar att bete sig som ett svin, att förr eller senare så biter svinigheterna en i arslet.

This entry was posted in Kändisar och Nöjen and tagged , , . Bookmark the permalink.
_______________________________________________________________________

15 Responses to Dokusåpor och Paradise Hotell

  1. Viktoria says:

    Problemet är väl att de visar upp det här beteendet för hela Sverige och det finns ett liv efter såpan. Då tänker jag inte på supandet, juffsandet och annat tjafs utan att man faktiskt visar ett vidrigt beteende.

    Såg bara några avsnitt men det var vad som störde mig mest.

  2. Catta says:

    Viktoria: Ja fast det är ett rätt intressant fenomen i sig, vi har problem med att de "skämmer ut sig" på olika sätt genom olika beteenden (jag med), men om verkligheten ser ut så här då är det ju egentligen det som är problemet (att det finns vissa människor med vissa beteenden), inte att de visar upp verkligheten. Det finns ju där oavsett om vi visar upp det eller inte. Ungefär som internet, vi ser dårarna och förfasar oss, men de finns ju där ute oavsett om de visar sig på nätet eller inte.

    Sen att det förmodligen kommer att kosta dom på olika sätt är ju ett problem, de må vara vuxna åldersmässigt men frågan är om konsekvenserna av att visa alla sina sämsta sidor öppet till fullo gått in. Jag kan ju gå på en arbetsplats och låtsas vara på ett visst sätt och bete mig som ett svin hemma utan att någon vet att jag är ett svin. De som beter sig illa i såna här program har liksom visat allt.

  3. Viktoria says:

    Skämmer ut sig är egentligen inte något jag hakar upp mig men vidriga, ljugandes och dryga människor är det jag inte glömmer och tror inte andra gör det heller. Vad vill man framstå som efter programmet är ju den stora frågan. Att då ha varit knökfull är nog ett mindre problem (man är ju inte full hela tiden i verkliga livet) än att ha visat sig vara ett stört svin.

  4. Catta says:

    Viktoria: Ja det är det jag menar också med skämmer ut sig, man visar upp sina fulaste sidor. Jag skulle ju skämmas betydligt mer om jag hade betett mig som ett falskt oärligt svin än om jag sexat i tv eller raglat runt i fyllan.

  5. Svart-Malin says:

    Men vad är det som har hänt de senaste typ tjugo åren? Det undrar jag mer än något annat. När jag ser tillbaka på tiden när jag var ung, och även mindre ung men ändå, så var det beteende du beskriver inte accepterat av många. Tjejer som betedde sig som du beskriver var inte poppis hos de flesta och inte killar heller. Låt vara att de svinigaste tjejerna och killarna alltid hade sina beundrare som trånade efter dem och blev besvikna när de behandlades likadant som de andra blivit, men de var illa sedda överlag och absolut av "vuxenvärlden". De allra allra flesta av de jag kände var hyfsat snälla och trevliga så vad har hänt? Något är det, för som du säger blir det allt vanligare utanför dokusåpans värld också.

    Som kuriosa kan jag berätta att i dokusåpans barndom, när ALLA bänkade sig framför burken, var det en otrevlig typ med i en av dem som vi inte behöver peka ut. Han gick flera år senare en utbildning där jag hade några bekanta, och de berättade att han var jätteförvånad över att alla på kursen mindes honom. Han kunde inte fatta det, det var ju bara ett jäkla TV-program lixom tyckte han. Men han fick i början vissa problem med att hitta folk som ville grupparbeta med honom. Inte konstigt tycker jag, men det tyckte säkert han. Så kan det gå. Idag tror jag inte många skulle reagera.

  6. Catta says:

    SM: Det är ju mycket som förändrats och finns väl egentligen massor med förklaringar till det tror jag. Jag säger som Viktoria, det bryr mig föga om dom rumlar runt i sänghalmen eller super, det som är bekymmersamt är attityden, det här att det är så lätt att behandla andra illa, att man inte tycks se vad man gör mot andra utan tycker att det är en tillräcklig ursäkt att man behöver pengar. Samhället har blivit empatilöst i mångt och mycket, det enda som räknas är att det går bra för mig, att jag blir nöjd, att jag får som jag vill, att jag mår bra i det jag gör. Det är bara att se när unga människor dödat någon och deras polare rycker liksom på axlarna och menar att alla kan ju göra misstag.

    Men det är ju inte bara ungdomarna i tex paradise hotell, kolla på Svenska hollywoodfruar, jag menar det är vuxna människor men de beter sig ju också som svin ibland, är vidrigt elaka och har mobbingfasoner för sig. Farmen där är det ju ideligen skitkastningar och hån mot varandra osv. Men det kanske är så att människan måste slå i botten för att fatta att det inte är hållbart, att vi får ett samhälle ingen av oss vill leva i egentligen.

  7. Svart-Malin says:

    Jo och jag undrar när det ska vända. Kanske aldrig, men det vill jag inte tro, kanske efter en verklig katastrof där landet kastas tillbaka i utvecklingen. Jag är född pessimist som du hör :-)

    Hollywoodfruarna ser jag som rikemans-wt om man får säga så.

  8. Catta says:

    SM: Jo jag tror det kan vända men det vill ju till att alla som har vettet att bidra gör det. Att man säger ifrån när folk beter sig svinigt, att man ifrågasätter idiotiska val, att man behandlar andra som man vill bli behandlad själv osv.
    Ja det som är tydligt är att det inte är något som är klass -eller åldersbundet, det är inte bara unga "WT" som har det här beteendet utan det finns i alla åldrar och alla "klasser". Det sorgliga är att det tycks vara så accepterat att bete sig illa. Det är liksom ingen som sätter ner foten och river ifrån.

  9. A-L says:

    Att tro att deltagarna glömmer bort kamerorna är bara naivt att tro, 97% (min personliga gissning) av de som deltar är så mediakåta att de skiter i hur de framstår bara de får vara med i tv mm.
    Deltagarna har stenkoll på vart kamerorna är så att de får maximal tid framför dessa för om de glömde vart kamerorna fanns skulle allt vara mycket tråkigare för tittarna och således sämre tittarsiffror vilket ger sämre inkomster för produktionsbolagen.
    I princip alla dockusåpor förutom Farmen och Robinson går ju ut på att deltagarna ska knulla, supa och intrigera för DET ger tittarsiffror.
    Att det beteende mm somm deltagarna visar upp i tv kan ge negativa följder som tex förlorade vänner, förlorade framtida jobb, könssjukdomar, oönskade graviditeter mm skiter både deltagarna och produktionsbolagen i.
    Själv har jag tittat på någon av de första säsongerna av Robinson, Farmen och Big Brother men allt är så patetiskt och har bara eskalerat för varje säsong att jag zappar förbi skiten med samma äckelkänsla som jag får av all förbannad reklam.
    Deltar man frivilligt i en dockusåpa så finns det inte någon anledning att beklaga sig på något sätt efteråt för man har bara sig själv att skylla.
    ALLA vet vad dagens dockusåpor går ut på om man nu inte bott i en grotta i skogen utan form av kontakt med omvärlden.
    Nej jag har inget till övers för dockusåpor och ingen medkänsla för de som är dumma nog att delta.

  10. Catta says:

    A-L: Jag tror att man periodvis absolut kommer ihåg kamerorna, som ex när det ska liggas eller duschas, men däremellan tror jag det är lätt att glömma dom emellanåt. I början av dokusåpornas tid så var man nog inte lika medveten hur igenkänd man skulle bli och hur omskrivet allt skulle vara, men nu efter så många år så är nog alla medvetna om vad som kommer av ett deltagande. I år är det flera som påpekat det flera ggr att "nu kommer hela sverige tycka att,,,," och att "Efter det här lär jag inte få ett vettigt jobb på flera år" osv.

    Nej synd om dom är det inte det är ju ett val dom gjort medvetna om att det kan bli en kul upplevelse eller att man kommer att få en negativ stämpel.Vissa använder ju sitt "kändisskap" på ett mer klokt sätt än andra också. Det är ju trots allt ett antal deltagare i olika såpor som faktiskt lyckats använda kändisskapet positivt. Men de allra flesta glöms bort efter ett tag. Sen är det dom här som alltid blir ihågkomna pga allehanda galenskaper, som tex Robinson-Robban och Linda Rosing.

  11. A-L says:

    Catta: Tvivlar starkt på att kamerorna glöms bort överhuvudtaget, det är de alldeles för mediakåta för de som deltar i dessa skitprogram.
    Deltar man i dylikt så väljer man bort arbete och privatliv mm för att få vara med i media vilket bara är patetiskt.
    Men det finns ju de som anser att har man inte varit med i tv så är man inte människa och de (i mina ögon) nollor som deltar i skitprogrammen samt de som idoliserar dem visar ju att det är högre värde på folk som gör sig till totalt åtlöje i tv än en vanlig Svensson :(
    Visst jag har varit med i tv en gång tillsammans med alla elever i min grundskola vid inspelningen av ett avsnitt av Duell i Kittelfjäll för att det behövdes publik men inte inbillar jag mig att jag är mer människa än nån annan.
    Jag har andra värderingar men en kul anekdot från den inspelningen är att Martin Timell trampade mig på foten i all trängsel :)

  12. A-L says:

    Kom på att jag är så udda att jag faktiskt helt hade glömt att Robinson-Robban och Linda Rosing existerar :)
    Så intressanta tyckte jag att dom var och är :p

  13. Catta says:

    A-L: Nollor vet jag inte om man ska kalla dom, människan är mer eller mindre uppmärksamhetssökande.Vissa vill helst inte ha någon uppmärksamhet utan håller sig i bakgrunden, vissa nöjer sig med att få uppmärksamhet i närmsta omgivningen, andra kan inte få nog av uppmärksamheten och tror att de ska bli stora stjärnor för att de medverkar i tv. För andra är det kanske en spännande grej där de får en utmaning och en chans att vinna stora pengar. Jag kan faktiskt tänka mig att om det funnits när jag var ung hade jag kanske sökt, inte för att få ett ev kändisskap utan då snarare mer för att jag tyckt det varit en utmaning och spännande grej att göra.

    På senare år har jag fått ett antal erbjudanden att vara med i tv genom bloggen, men det har ju snarare handlat om att jag ska höras. Förr hade jag säkert hakat på för jag hade kanske tyckt det varit spännande, idag ska det till att det handlar om något jag tycker är extremt viktigt för att ställa upp, Inte för att jag ser något fel i det utan helt enkelt för att jag inte har lust att visa upp mig för hela sverige.

  14. Ply says:

    Hahaha!
    Läskigt när verkligheten kommer i kapp en så här . För 15 år sen var mitt liv jäkligt likt denna "såpa" OCH kan jag säga! Vill inte ha en enda minut av det livet ogjort :-)
    Däremot funkar det inte att forcera livet i TV format på detta sätt. Känns som att deltagare i denna "såpa" kommer att få brottas en hel del med sina inre framöver !

  15. Catta says:

    Ply: Jo visst kan man känna igen sig i en del. Drama, party, intriger varvat med ärlighet.Och precis som du så hade jag inte velat vara utan det. Frågan är om man hade varit så annorlunda själv om man varit med i en sån här såpa när man var yngre? Jag befarar att jag inte hade varit det :)
    Förmodligen hade jag inte legat runt på samma sätt, inte för att jag är för präktig för det, men jag hade nog varit den som velat sitta uppe halva natten och dricka öl och prata istället.

    Men du har nog helt rätt i att de kommer ha lite att jobba med framgent. Och man lär sig nog en hel del om sig själv efter en sån här grej



-Håll en hövlig ton (i den mån det är möjligt!)
-Konstruktiv kritik är välkommet. Dock inte i form av "Du är dum i huvudet"...
-Tryck till på knappen vetja ---> bloglovin

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>