Svar till Thomas Mattsson

I mitt senaste inlägg har Thomas Mattsson (chefredaktör för Expressen) svarat i en kommentar på min kritik och det uppskattas. Då jag har svårt att hålla mig kort och jag gärna vill vara så tydlig jag kan så blir det så långt att jag lägger det i ett eget inlägg. Jag klistrar in Mattssons kommentar här i spoilern

Klicka här

Drevet mot medierna (ffa dig) började med din tweet, och där vidhåller jag att den kritik som du riktade mot polisen där och då var något du borde tagit med kollegorna och polisen istället för att  skriva öppet, för det var svårt för allmänheten att tolka det på annat sätt än att du var upprörd att ni inte fick mer att skriva om. Att du sen inte heller tog till dig det minsta lilla av kritiken utan viftade bort det med att det kom från “mörkermänniskor och troll” gjorde inte saken bättre.

Jag håller med dig i att varken du eller Jan Helin (chefredaktör på Aftonbladet för den som inte vet) ska stå till svars för vad andra gör.  Men istället för att konstatera att OM journalister gjort sig skyldiga till detta så är det bedrövligt, det är något vi i såna fall tar starkt avstånd från och det är i så fall ett skamligt agerande”, så fick jag och många med mig känslan av att det pekades finger åt alla håll utom mot nån som kunde finnas i den egna yrkeskåren.

Du fick rätt i att det var en informationsmiss och att polisen inte avhyst någon från platsen. Men i sammanhanget förändrar det inte särskilt mycket då polisen de facto tycks fått åka dit efter att föräldrarna ringt som jag förstår det. Föräldrarna har uppgett att en person med kamera stått på deras tomt, någon annan har ringt på deras dörr och ännu några andra har ringt på deras telefon. De har uppenbarligen uppfattat att det varit journalister. Att journalister trängt sig på sörjande har hänt flera gånger förut, däremot har jag aldrig hört eller läst att folk ur allmänheten gjort det. Så sannolikheten får väl ändå anses vara ganska stor att det är just journalister, om än inte från just AB eller Expressen.

Du skrev i kommentaren:Däremot  är det viktigt att påminna om att något brott inte skett där, och att polisen inte agerat mot några journalister (vilka de än må vara)” Jag tror få kritiserat detta utifrån att det skulle varit ett brott som begåtts mot familjen, utan snarare utifrån det oetiska och okänsliga.

Du skriver också: Om någon reporter eller fotograf från något etablerat media hade agerat oetiskt inne på familjen Holms tomt hade det fördömts av alla redaktörer. Det tror jag att alla egentligen vet.“ Detta stycke visar faktiskt rätt bra på hur skilda många medier är från sina läsare.  Journalister hör till en av de yrkesgrupper som har allra lägst förtroende hos allmänheten, det betyder att även redaktörerna har lågt förtroende. Det finns otaliga artiklar där allmänheten reagerat starkt på att medierna agerat oetiskt, medan medierna uppenbarligen inte sett något problem.

Ett fall jag har direkt i huvudet är Helena Bering. Familjen berättade hur en reporter på Aftonbladet knackat på bara minuterna efter de fått dödsbudet. Samt att både Aftonbladet och Expressen varit väldigt ihärdiga i sina krav att få uttalanden och bilder från de anhöriga. Du var inte chefredaktör för Expressen då och kan således inte ta ansvar för vad som skedde då, men det är sånt här folk har i minnet. Så nej jag tror du har fel om du tror att folk förväntar sig att redaktörer per automatik skulle fördöma oetiska handlingar. En stor del av allmänheten har inte längre några förväntningar på medierna, de har inget förtroende kvar, och det kommer ta tid och mycket engagemang om det ska kunna byggas upp igen.

Och jag kan ha missat något men jag har inte sett att någon redaktör fördömt agerandet på familjen Holms tomt, snarare ifrågasatt om det verkligen varit journalister där samt kritiserat polisen.

Så till kontaktförsöket till Lisas klasskompis. Det tycks vara klasskompisens bror som hänvisat till sin syster. Han är relativt nyligt 20 år fyllda och förvisso myndig och i det avseendet vuxen. Jag skulle dock inte använda uttrycket “vuxen närstående” i det sammanhanget ändå.  Jag tror att de flesta som kommit med konstruktiv kritik (jag bortser från rena haters) förstår att medierna “måste” kontakta folk och även ibland närstående/vänner, och att det i många fall kan ha ett allmänintresse vad någon som känner personen har att säga. Men jag tror också att det de flesta reagerat på är att man väljer att kontakta en ung omyndig person i ett läge när denne förmodligen är rätt chockad, kanske rädd och orolig.  Att påstå att man “jagat och trakasserat” är enligt mig överdrivet, men förfarandet är något jag tycker är oetiskt likväl av flera skäl.

Du skriver:Om en person utsätts för ett grovt våldsbrott är det kanske bara tack vare kontakter med vänner som media får veta att det skett flera tidigare incidenter som socialtjänst, polis mfl inte reagerat.” Det är absolut så, och det finns otaliga exempel på när medierna fått fram information som kunnat klargöra att ex myndigheter brustit och det har lett till katastrof. Yara-fallet är ett ypperligt exempel på gott journalistiskt arbete.

Angående huruvida Lisa Holm-fallet bidrog stort till Expressens besöksrekord så är det svårt för mig att säga emot att det inte ska ha påverkat statistiken så mycket. Det jag baserar min “teori” på är dels att artiklarna om Lisa har stått som “Mest lästa” i flertalet medier. Och om man kollar antalet delningar på Facebook och twitter så har Lisa Holm-fallet t.om renderat i fler delningar än bröllopet. Som jag skrev i mitt inlägg: “Och alla vet varför de slagit rekord. Ett kungligt bröllop och en ung flickas försvinnande och död. Och jag tippar på att Lisas försvinnande renderat i den största ökningen, det fick till och med Flashback på fall pga läsartrycket vilket ytterst sällan händer.  Därav kan den tweeten upplevas osmaklig.”

Jag inser givetvis att det inte enbart är Lisa Holm-fallet som lett till en ökning, men jag tror fortfarande helt klart att det inte blivit något publikrekord utan det. Min kritik är då alltså att när så många gett uttryck för att medierna på olika sätt agerat oetiskt, så kan tweeten uppfattas som osmaklig. För de flesta läsare så är det förmodligen ändå  helt ointressant om Expressen (eller nån annan) slagit publikrekord.

Med ödmjukhet menar jag att man måste kunna vara mottaglig för den kritik som framförs på ett seriöst sätt . Att skriva om “troll och mörkerkrafter” när många seriösa konton försökt framföra kritik på ett balanserat sätt är oseriöst och nonchalant . Rimligt hade varit att ge någon form av vettig respons typ ”Tack för era åsikter, jag läser vad ni skriver och tar till mig det”. Jag tror ingen förväntar sig att du ska svara alla eller hålla på i evighetsdiskussioner, inte heller att du ska bemöta rena troll eller haters.

Detta är svar på den kommentar jag fick. Men när jag ändå är igång vill jag ta tillfället i akt att peka på något som medierna bör ta en allvarlig funderare över. Det är hur man agerar i den initiala rapporteringen vid ex mord eller när någon förolyckats. Det är många (inklusive jag själv) som fått läsa i medierna om att våra närstående dödats/förolyckats innan vi fått information från annat håll. Det är bara att försöka föreställa dig att din telefon är avslagen, du kommer på att du ska läsa tidningen, slår upp Aftonbladet och ser en bild på ditt/familjemedlems hus och läser att någon blivit mördad där. Du kan förstå chocken du skulle få?

I de pressetiska reglerna står bl.a följande: “Visa alltid brotts- och olycksoffer och deras anhöriga största möjliga hänsyn. Pröva noga publicering av namn och bild med hänsyn tagen till offren och deras anhöriga.” Att då tex publicera bild på ett hus där man hittat en mördad person bör bryta mot dessa regler om man gör det innan alla anhöriga är underrättade. Även om man publicerar på ett hyreshus men ger detaljer som kan identifiera personen som tex “ Ung man mördad, ska enligt grannar bara ha bott där i 2 månader” osv. Det går att skriva om en händelse men undanhålla allt som kan identifiera personen tills man fått tag på alla anhöriga. Sen kan man uppdatera artikeln.

Hur som så uppskattar jag att du kommenterade och gav din bild. Vi har olika roller, jag som läsare ser en sak, du som redaktör och ansvarig för tidningens överlevnad ser en annan sak. Ett faktum ni dock inte kommer ifrån är att journalister har extremt lågt förtroende hos allmänheten, och jag tror att det enda sättet att förändra det är att faktiskt lyssna lite mer på vad folk är kritiska till, var förtroendet brister, fundera på vad man kan ändra på. Vissa haters kommer ni alltid få dras med, så ser det ut för alla som är aktiva på nätet. Men kan ni bygga upp förtroendet hos den mer rimliga allmänheten så är det bra nog…

This entry was posted in samhälle och politik and tagged , , , , . Bookmark the permalink.

6 Responses to Svar till Thomas Mattsson

  1. Pingback: Den etiska kollapsen hos medierna | Cattasbubbla - Just read it !

  2. Trollan says:

    En sak som jag reflekterat över är det här med ”frilans” och ”läsarbilder”. Vi har redan läst en massa om hur folk nuförtiden hellre filmar och tar kort vid olyckor mm än hjälper till. Alla fördömer detta – men likförbannat kan man se ”bra” bilder från detta publicerat i Aftonbladet och Expressen. Hur är det med frilansande journalister. OM någon lyckas få en intervju och en perfekt bild av närstående vid ett brott. Kommer Aftonbladet/Expressen då ta in detta, eller kör de bara ”fast stab”? Agerandet vid dessa fall är väl vad som kan påverka höga hästarna man sitter på. Dvs när familjen vägrar släppa in dem, då fördöms det, men om familjen säger ok (utan att inse vad det kommer innebära) så tar man in det?

    Det är väl sådana frågor som snurrar runt för mig i det hela.

  3. Catta says:

    Det har ju förändrats en hel del genom åren, om man tänker ett antal år bort så publicerade ju pressen bilder på brottsoffer osv Jag tror också att man med åren försökt att ha policyn att inte mangla anhöriga sekunden efter de fått dödsbeskedet även om det brister emellanåt. Men det finns fortfarande förbättringar att göra. Det ÄR inte roligt för en anhörig att läsa vidriga detaljer om hur offret plågats tex. Jag var ju själv på rättegångarna och fick höra alla vidrigheter så jag blev ju inte ”överraskad” så, men har en väninna som inte alls klarade av att lyssna på detaljerna i ”sitt fall” och hon vågade inte öppna en tidning.

    Jag har svårt att tro att man skulle ta in en intervju av ”vem som helst” eftersom man inte kan veta vad den personen har för agenda eller ev relation till offer/förövare. Men samtidigt, journalist är inte en skyddad titel, det är väldigt många som kallar sig journalister men som inte är mer journalist än jag. Bilder däremot tror jag man köper hur som helst.

    Sen är ju inte heller ”utbildad journalist” någon borgen för att man är objektiv och korrekt. Det är ju bara att titta på ex Virtanen, Fadakar och Aagaard. Tre uppenbara haters som är fruktansvärt vidriga mot folk. Ex Aagaards senaste totalt ogrundade påhopp på Herrey…

     

  4. Soundtrack says:

    Har inte ens orkat läsa Matssons anklagelse eller ditt svar.

    Vill bara säga att jag är så sjukt imponerad över din intensitet och det du skriver. Det är vackert ibland.

  5. Waki says:

    Jag personligen hade kanske fått lite mer respekt om det funnits någon form av självinsikt eller visad förståelse för hur vissa uttalanden uppfattats.
    Avsaknaden av reflektion bara bekräftar den negativa bilden, Tomas Mattson (mfl) vet bäst och all kritik måste komma från ”mörkermänniskor”, hatare eller annat lågt ställt folk, och om något gått fel så är det inte deras fel utan polisens/myndigheters/annan för tillfälligt lämplig hack-kycklings fel.

    Nej, Tomas Mattson är inte ansvarig för allt fel, eller för allt som det framförts kritik mot, men att bara peka åt annat håll utan att vara tydlig med hur man själv ser på sakfrågan i sig känns bara som fega undanflykter.

  6. Catta says:

    Soundtrack: Haha jag tar det som en komplimang så tack 🙂

    Waki: Jo och det gör folk frustrerade! Folk vill veta om de lyssnat och reflekterat över kritiken, så när det bara viftas bort så ger det reaktioner givetvis. Och i det läge kvällspressen är nu så tycker jag att de måste inse att det enda som kan få dom att överleva är att allmänheten får större förtroende för journalister och att de tar till sig vad läsarna säger. De behöver inte göra som de säger, men visa att de lyssnat och kanske emellanåt skriva ner (ex på sin blogg) reflektionerna. Nu blir det mest taggarna utåt och självförsvar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload the CAPTCHA.

<----Välj en bildfil (JPG)