Livet med en tjurhöna och en pratkvarn

Det är onekligen full rulle med de här fåglarna. Det pratas och leks och flaxas och flygs. Inte minst är det en massa städning, men den står jag för. Men det är det värt för dom är trevliga. När jag går på jobbet så säger Golle “Hejdå” och när jag kommer hem säger Raija “Hallå”. Lite ohyfs har de för sig som tex att det inte räcker att bara låta bli att äta den mat de inte gillar, de måste tvunget kasta den på golvet eller än värre ut genom buren. Dit hör gröna ärtor och paprika till exempel.

Men de är artiga, om vi äter framför tv:n nån dag så tjatar dom i kör “Är det gott”? Det är ju vänligt att fråga, kan aldrig tänka mig att det finns en baktanke som tex att det är tiggeri. Ett litet problem finns dock och det är att Raija absolut inte vill in i buren igen efter dom varit ute. Hon flyger iväg, backar så man inte når henne, eller sätter sig i lampan där man inte kan ta henne eftersom hon hasar ner i kupan.

image

Jag tror att det kan bero lite på att Golle är som en buffel och hon blir stressad av hans stökande där inne. Han bara plöjer sig fram och hon springer undan. Så nu ska jag testa att ta in den andra buren och låta dom få sitta i varsin och se om det blir bättre. Det blir bra också för då kan de få vara ute i omgångar ett tag och jag kan träna bättre på det här med att de ska kliva upp på min arm när jag säger till, inte när de har lust. För annars blir det svårt att börja ta ut dom till sommaren. Men ungefär så här låter det hos mig om dagarna nu.

Raija är mer tyst och försynt, hon har stunder när hon låter men det är mer ljud som från tv-spel och apparater. Hon tycker dock om att sjunga ibland om det är bra musik. Golle är mer för att dansa (headbanga), och även om han helst vill höra typ hiphop så ställde han upp här på en liten dans när Raija sjöng så vackert

Det här inlägget postades i Våra Grå Jakos Golle & Raija och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Livet med en tjurhöna och en pratkvarn

  1. Catta skriver:

    A-C: Tack 🙂 Jag älskar också att komma hem hit varje gång jag varit ute, jag verkligen stormtrivs här! Det är superviktigt att man känner att det är trivsamt hemma eftersom man ändå tillbringar rätt mycket tid i hemmet. Jag föredrar att bo närmare naturen än stan, men vi har ju inte så långt till närmsta storstäder ändå så vill man dit så är det bara att åka. Och nu med dom här fjäderbollarna lär vi aldrig kunna flytta in i en lägenhet 🙂

  2. Catta skriver:

    A-C: Ja dom är himla roliga och trevliga faktiskt 🙂 Men precis som med hundar eller katter så är det ett stort ansvar och mycket jobb även med fåglar. För att de ska må bra så ska de ju få leva så likt ursprungslivet som möjligt. De ska få mat som är så lik maten de äter i naturen som möjligt. Möjlighet att få flyga och träna sina muskler. Få saker att gnaga på och klura med. Vara med i en ”grupp” så de känner att de har sin ”flock”. Städningen ska vi inte ens prata om….

    Så länge man har tonåringar så räcker det mer än väl 😀 Man måste få vila skallen ibland också.  Klart livet är gott! Och svackor hamnar vi alla i, du sjunker pga de omständigheter du lever i djupare och det kräver mer av dig, men som jag sagt förut, när man hamnat längst ner på botten kan det bara gå åt ett håll sen, och det är uppåt. Vår och sommar gör susen för själen 😀

Kommentarer inaktiverade.