Psykisk ohälsa

Det är år 2016 och vi har kommit långt vad gäller kunskap, vård och behandling vid psykisk ohälsa. Från dåtidens boende i mörka celler med galler för fönstren,  lobotomi, tvångströjor och dusch i iskallt vatten till dagens psykofarmaka, terapi och olika former av psykologiska behandlingar. Från att ha blivit sedda som dårar som helst skulle låsas in, till att vara en del av samhället.

Men trots att vi kommit så långt, trots att alla som tittar på tv och läser tidningar borde ha viss grundläggande kunskap, så möter fortfarande de med psykisk ohälsa både förakt och okunskap med jämna mellanrum.

Det finns fortfarande dom som anser att människor som inte är psykiskt friska inte borde få vara ute bland “oss normala”, de borde låsas in för allas vår säkerhet. Tja med det resonemanget så måste vi även låsa in alla näthatare (de kan driva folk till självmord), såna som kör för fort (kan köra ihjäl någon), de som missbrukar (kan få snedtändningar och flippa ur), de som inte kan hantera alkohol men dricker ändå (blir ofta aggressiva), de med taskig impulskontroll (agerar innan de tänker), de som inte kan hantera humöret (kan bli våldsamma) osv . Det är alltså ett urbota dumt resonemang.

Men visst är det så att en liten del är så sjuka (konstant eller under en period) att de utgör en fara för allmänheten (än oftare för sig själva) och jag har tidigare skrivit om en del våldsdåd som begåtts främst då av psykotiska personer. De allra flesta av dessa har sökt vård eller hjälp innan men nekats eller fått bristfällig vård. Och det är något man måste förändra. Det går inte att dra in på vårdplatser och resurser så man måste rata en hjälpsökande för att det kanske kommer någon senare med större behov, hellre ett vårddygn i onödan än ett nekat som leder till katastrof. Jag tror få människor frivilligt vill lägga in sig på en psykiatrisk klinik om de inte känner sig tvungna, det är liksom inte ett jätteroligt ställe att vara på.

Jag har suttit på akutpsyk med människor som velat ta sitt liv och bönat att få lägga in sig, och de har vägrat ta in dom och istället gett dom en klapp på axeln och ett “hör av dig om du mår sämre”. Min bror hade sannolikt levt idag om läkaren som undersökte hans mördare en kort tid innan tagit in honom för tvångsvård då han hotat människor och var uppenbart sjuk. Det är inte rimligt alls att det fungerar på det sättet. Men å andra sidan så finns det dom som upplever att de fått jättebra vård och hjälp, så det ser olika ut på olika platser.

Men de allra flesta som lider av psykiska funktionshinder begår inte brott så vi behöver inte vara mer rädda för dom än för andra i samhället. Jag skrev lite om det redan 2009. En annan sak jag jag uppmärksammades på häromdagen är att vissa tycks tro att alla med samma diagnos skulle vara likadana, och att de dessutom skulle ha samma personligheter. Att säga tex att personer med schizofreni “inte har lojalitet i sig”, det är ungefär lika intelligent som att säga att personer med cancer “Inte är särskilt snälla”. Det man kan säga däremot är att den med antisocial personlighetsstörning “inte har empati i sig” då det är en del av störningen. Men det är en helt annan femma. Att drabbas av tex schizofreni innebär förstås inte att den grundpersonlighet man har försvinner.

Andra diskussioner som ”avhandlats” genom åren är huruvida det är lämpligt att “ge sig på” en människa som är psykiskt sjuk. Med “ge sig på” avses alltså att kritisera eller kanske till och med skälla ut. Ja varför skulle man inte kunna göra det? Att lida av psykisk ohälsa ger en inte frikort att bete sig eller göra hur som helst, det är inte automatiskt ett tillstånd där man inte kan skilja på rätt och fel. Undantag om någon är psykotisk då de upplever  en annan verklighet där fel ibland kan ses som alldeles rätt just där och då, det kan de knappast lastas för. Men i övrigt ska de väl bemötas som man bemöter folk i allmänhet, kan inte se annat.

Däremot handlar det väl om omdöme. Lika lite som att du försöker få med dig en person med ett astmaanfall ut och springa så går du på som en ångvält om du märker att en person är väldigt psykiskt instabil.

Jag har i mina yrken mött otaliga människor med allehanda diagnoser, vissa har varit mindre hårt drabbade medan andra har haft det fruktansvärt jobbigt. Jag har mött människor som trott att folk pratat med dom genom lysknappar och personer som varit livrädda för andra människor. Men jag har aldrig någonsin varken haft anledning eller känt att jag varit rädd, mer än för deras egen skull då ibland för att de mått så oerhört dåligt. Det i stort sett alla jag mött haft gemensamt är att de på många plan haft det tungt. Tvingats medicinera med jobbiga biverkningar som följd, kämpa mot ångest och oro,  rädsla och ibland ren skräck. De har fått möta fördomar, och många har varit ensamma. Inte för att de varit bedrövliga personer utan för att många drar sig undan när någon är psykiskt sjuk.

I dag finns alla förutsättningar för att de flesta med psykisk ohälsa ska kunna ha ett drägligt liv. Vi har kunskap, mediciner, behandlingsmodeller. Det förutsätter dock också att de av allmänheten inte bemöts som om de vore paria, de är i första hand människor med olika egenskaper,de är inte sin sjukdom. Det förutsätter att man bemöter fördomar och ifrågasätter folk som sprider såna. Att leva med psykisk ohälsa är ofta otroligt tufft och innebär ofta ett lidande, det sista de behöver är att hamna i utanförskap på grund av okunskap och fördomar.

This entry was posted in samhälle och politik and tagged . Bookmark the permalink.

13 Responses to Psykisk ohälsa

  1. Ann-Charlotte says:

    Jag skulle vilja dela ditt inlägg på G+, vet att jag gjort det tidigare men nu hittar jag inte ”knappen” för att dela.

    Jag är så tacksam för ditt inlägg. Det finns otroligt många fördomar om schizofrena, sjukdomen som jag har, och ändå har jag aldrig träffat någon schizofren som är aggressiv eller elak. Tvärtom så har alla jag träffat varit jätteguliga. Flera av oss har den egenheten att vi hör röster men so what? Det vore väl värre att vara en sadist eller kvinnomisshandlare. Snacka om ”egenheter”. Innan folk börjar snacka skit om schizofrena så rekommenderar jag att de tar en ordentlig titt på sina egna liv!

     

     

     

  2. Catta says:

    Ann: Jag tror som jag och en vän diskuterade att följande kan spela in att det finns en rädsla kanske speciellt för schizofrena: Dels tror många fortfarande att det handlar om att man har flera olika personligheter, typ personlighetsklyvning a´la Norman Bates i filmen Psycho.Och dels har ett antal skräckfilmer gjorts med just det innehållet, personen har onda och goda personligheter och som hugger ihjäl folk hej vilt när de blir den här onda. Det är för mycket okunskap helt enkelt.

    Och kanske är det så att folk som inte ”behöver” ta reda på mer, de som inte har varken vänner eller anhöriga som är drabbade, inte heller bryr sig om att informera sig. Det rör inte dom liksom. Och det må ju vara, vi kan inte läsa in oss på allt. Men då bör man heller inte uttala sig om man inte ens känner till det mest grundläggande.

    Jag har heller aldrig träffat någon som varit agressiv, de finns givetvis men då handlar det oftast om att de även har andra problem som tex missbruk eller annat som påverkar. Och så är det ju med övriga befolkningen också, missbrukar du eller om du tex har taskig impulskontroll och en empatistörning så ökar ju risken att du ska ta till våld. Som du säger så borde folk vara mer rädda då för en massa andra grupper i samhället som löper betydligt högre risk att begå våldsbrott.

  3. Patrik Nyberg says:

    Jättebra text. Hoppas den får bra spridning. Mycket har hänt som är positivt när det gäller insatser för personer med psykisk ohälsa. Men det finns naturligtvis många kvardröjande fördomar hos många. En onödig rädsla har skapats av t ex kvällspressen.

  4. Catta says:

    Ja jag tror att om folk är oinsatta i ämnet och läser nu och då om ”psykiskt sjuka ” som gjort ditten och datten så skrämmer det kanske överlag för ”psykisk sjuka”. Man skriver ju inte ”Diabetiker misshandlade grannen grovt med spade” om diabetesen inte var orsaken. Den gången jag kan se att det är relevant är när det är som förklaring, typ  som vid åkeshovhändelsen där förövaren var psykotisk och såg en massa troll som han måste försvara sig mot, men där känns det väl som att missbruket var den stora orsaken i grunden.

  5. Catta says:

    Såg detta nu, en person anmäler Säters kommun för att deras slogan ”Jag är tokig i Säter” är kränkande med tanke på att Säter är känt för sin rättspsykiatriska klinik. Men då måste man anse att de som sitter där är ”tokiga”, är inte det lika kränkande i så fall att kalla sjuka människor för ”tokiga” ?

    http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22569305.ab

  6. Ann-Charlotte says:

    Läs det här: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=2847024

    Schizofrena är inte farligare än någon annan!!!

     

  7. Catta says:

    Ann: Intressant, den säger ungefär det jag skrivit ovan, att det är när det tillkommer andra faktorer som våldet ökar, precis som det gör oavsett om du är frisk eller sjuk. Nåja jag känner mig inte det minsta rädd om jag får besök av dig i sommar, jag kommer inte låsa in mig i sovrummet på natten! 🙂

  8. Ann-Charlotte says:

    Catta: Jag längtar otroligt mycket tills vi ska få komma och idag fick jag dessutom reda på att jag kommer att få tillbaka över 13000 på skatten vilket innebär att jag kan köpa med presenter till er. Men inte för 13000. Jag lovar. Haha!

    Jag är glad för artikeln ovan om schizofrena. Nu har jag bevis för att vi inte är några galningar som mejar ner första bästa person. Nej, schizofrena är som vem som helst, bara det här att man kan få för sig saker och höra saker som ingen annan hör. Jag anser att vi är harmlösa och att vi på grund av vårt handikapp till och mer behöver mer stöd och kärlek än andra människor. Det är en pärs att höra röster, speciellt onda röster, och schizofreni är en svår sjukdom. Ju mer kunskap som sprids om sjukdomen och ju fler som vågar gå ut med sin diagnos, desto bättre bli det för oss schizofrena. Tack igen för ditt inlägg!

     

  9. Catta says:

    Ann: Haha vi ska ju bränna pengar på loppis när du kommer 🙂
    Ja jag tror det måste pratas/skrivas lite mer om ämnet, och kanske framför allt schizofreni då eftersom jag tror att det är den diagnos många har en helt felaktig bild av. Det är som du säger en svår sjukdom som också periodvis kan vara skrämmande att leva med.

  10. Patrik Nyberg says:

    I de (o) botligas landskap är en permant utställning som finns på medicinhistoriska museet i Göteborg. Skrev om den i Stockholms Fria Tidning för några år sedan. Kan vara värt ett besök för den av bubblans läsare som har vägarna förbi Göteborg.

  11. Catta says:

    Patrik: Den skulle jag vilja gå på, men det är ju en bit att åka….

  12. Patrik Nyberg says:

    Vid nästa Göteborgsbesök får vi ta en sväng förbi där. Det är ganska nära i tiden som de mest hårresande teorier hade sina anhängare. Psykoanalysen som skuldbelade mammor för allt. Bedrövligt.  Jo, det är ju en liten bit till Götet förstås. ?

  13. Catta says:

    Ja det blev ju en bedrövligt kort stund i götet sist, men nästa gång så ska vi försöka se till så vi kan stanna åtminstone en dag!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload the CAPTCHA.

<----Välj en bildfil (JPG)