– Vi vill skapa en frizon för dem som är beroende av alkohol och narkotika. Tänk dig ett hus som man kan se ut och in i, en plats som är bara deras och där de kan sitta och spela kort och vara hur högljudda de vill, säger hon.

Men vilken bra idé ! Jag tycker man ska utveckla tanken lite mer. Kanske bygga ett plank runt om så folk måste betala för att kunna gå in och titta på dom ? Öppna en liten kiosk med sockervadd? Kanske en automat där man kan köpa sprutor och små whiskeyflaskor åt dom? Det finns ju hur mycket som helst man kan göra för att hjälpa missbrukarna. Man kan ju lära dom att göra olika trick också så det blir lite roligare att titta på dom där i glasburen.

Alltså allvarligt, är detta på riktigt? Menar dom verkligen att vi ska behandla dessa människor som djur? På vilket sätt menar man att detta skulle hjälpa någon missbrukare? Det har var nog bland det dummaste jag hört faktiskt. Sten Front som är missbrukare säger – “Jag sätter mig inte i någon glasbur på torget. Den politikern är en jubelidiot”. Och jag kan inte annat än hålla med…

Svd, skånskan,

sverigesradio med film där förslaget gås igenom

1)Kommer han inte få träffa barnet alls
2)Kommer hon att flytta till Tyskland
3)Kommer hon att ta både sitt och barnets liv.

Pappan larmar socialtjänsten om detta redan i Januari men det kommer inte fram till de som gör utredningar av någon anledning. Och socialtjänsten beklagar detta. Beklagar? Någon larmar om att en person sagt att den ska ta livet av ett barn men ingenting händer, det ska fan inte vara möjligt. En treåring är nu död. Kommer aldrig att få växa upp. Och vad kommer hända nu? Tja kanske görs en anmälan om tjänstefel, kanske utreder socialstyrelsen det hela och ger kommunen kritik. Personen som ev anmäls för tjänstefel kanske, kanske får sparken. Mer än så blir det troligen inte.

Mamma fick sin hämnd mot pappan som var så hemsk att han lämnade henne. Mormor som i bakgrunden hetsat på och talat om att Sverige är ett mesigt land som tror att barn har behov av pappor kommer nog att skylla allt på den hemska pappan som lämnade hennes dotter och skaffade sig en ny kvinna. På Socialtjänsten kommer man tala om för alla som vill höra att nu, nu har man minsann nya rutiner så att detta aldrig ska upprepas. Vi har sett det förut och vi kommer se det igen. En treåring dör helt i onödan och det kommer inte göra någon skillnad någonstans. Hon var ett olycksfall i arbetet och man beklagar.

I fallet med mamman som dödade sitt barn med koranen så handlade det om en kvinna som var uppenbart psykotisk. Hon såg horn växa ur huvudet på bäbisen, såg hur hans ansikte förvandlades. Hon hade vanföreställningar som hon inte kunde påverka. I det här fallet tycks det mest handla om hämnd och hat. Hämnd mot pappan som varit så fräck att han lämnat mamman. Hämnd mot pappan som var så fräck att han trodde att han skulle få ha HENNES barn oftare. Mot pappan som var så dum att han öht trodde att barn hade behov av en pappa. Som inte fattade att det var mamman som bestämde över sitt barn, vilka barnet skulle träffa och när. Det framgår klart och tydligt i transkriptionerna att det var vad det handlade om.

Detta mord påminner om mordet på den 7-årige pojke som dödades av sin pappa för att hämnas mamman. För att visa mamman att han kunde skada henne mer än hon kunde skada honom. Hämnd, maktbegär och hat. Inte heller där ingrep socialtjänsten. Mamman hade fått skyddat boende vid ett tillfälle, men man skulle ha följt upp med tanke på barnet. Man skulle förstås ha kontrollerat så pappan inte levde med familjen i ett senare skede. Det skulle vara intressant att veta exakt vad socialtjänsterna i Sverige gjort i de ärenden där barn fått sätta livet till. I vissa fall har de inte varit inblandade och då är det svårt att göra något. Men vi vet också att i flera fall har de haft kännedom om både hot, vanvård och våld i familjen utan att de tagit barnen därifrån. Jag tror att det enda sättet att försöka förhindra fler såna här onödiga tragedier är att man inför ett starkare tjänstemannaansvar. Först den dagen man verkligen får stå till svars för om man slarvar och nonchalerar så kommer något att förändras.För den här flickan är inte det enda barn som drabbats av vuxnas nonchalans, maktbegär, hämndbehov. Hon är en i raden och det kommer komma många fler…

När man ser fotografierna så tycks det som att Nigella bara sitter och ser skräckslagen och ledsen ut. Att hon inte tycks reagera mer tyder väl tragiskt nog på att detta inte är första gången han är våldsam. Polisen har startat en utredning baserad på bilderna som kommit fram. Den misshandlande maken har förstås en annan förklaring, nämligen att det bara var ett “lekfullt gnabb”. Det ser då inte ut som så på Nigella.

Jag hoppas innerligt att hon tar sitt förnuft till fånga och medverkar i anmälan. Inte minst för att visa sina barn att det inte är acceptabelt att vare sig misshandla eller att låta någon misshandla…

“Vittne i ”da Costa-fallet” hittad mystiskt död i Thailand” skriver de i rubriken. Läser man i tidningen phuketwan så ser man ingenting mystiskt dock. En kvinna, 56 år gammal hittades död i sin soffa . På bordet fann en flaska whiskey och mediciner, på golvet satt hennes hund, tv´n stod på i bakgrunden. Polisen uppger att det inte fanns några tecken på oroligheter. Synnerligen mystiskt….

För det kan ju inte vara så enkelt att kvinnan som missbrukat och som dessutom i många många år lidit av en mycket allvarlig immunbristsjukdom, helt sonika avled i sviterna av ett gammalt missbruk och en allvarlig sjukdom?
Jag vet inte riktigt vad Aftonbladet vill antyda med sin rubrik. En rubrik som inte bara är direkt lögnaktig utan också sensationslysten. Hur kan Aftonbladet få följande information från den Thailändska polisen till något mystiskt:

“Chalong Police inspector Pol Lt Wutthiwat Liangboonjida told The Phuket News that Ms Seppala might have died from a disease, because there were a lot of pills in her house. “

“There was no sign of a disturbance, police said. “

Det skulle vara synnerligen intressant att få en förklaring på hur man tänkte med den rubriken faktiskt….

Vi “spelade kam”, det innebar då att man skulle ha en sån där stålkam och knyta handen. På ovansidan handen skulle man så lägga kammen. Motståndaren skulle försöka hinna ta kammen ock slå till med “taggarna” över knogarna innan man hann rycka bort handen. Ibland hann man och ibland inte, hann man inte så fick man sig en ordentlig smäll rakt över knogarna med stålpiggarna vilket ledde till blodvite och röda svullna knogar. Sedan handlade det ju då också om hur tålig man var, hur länge pallade man fortsätta att få smällar över såriga och svullna knogar.  Skitkul verkligen.

En annan grej var att man skulle ta ett suddgummi och sudda (också på översidan handen). Det blev ju då som brännsår, vilket också gjorde för jävla ont till slut. Jag har fortfarande kvar små ärr efter dom här “tävlingarna”. Det blev som en skräckblandad förtjusning, ungefär som när man tittar på en skräckfilm och blir skiträdd men ändå måste göra det. Dock vet jag inte vad man egentligen hade för vinst i det där. Som tjej blev fick man förstås lite coolhetspoäng om man bräckte en kille, stod ut längre, blev blodigare osv, men i övrigt vete fan vad vitsen med det där var…

Monika Antonssons blogg

Lennart Gagermans blogg

Haha det är första gången jag sett denna variant faktiskt. Tiderna förändras, förr köpte man likadana kläder, nu gör man likadana bloggar. Ja tekniken går framåt

- Gubben ser så mysig ut på något vis. Jag kan riktigt se honom framför mig hur han sitter där i en båt på havet och har alldeles korviga fingrar och bara öppnar en sån här burk och äter fisken…..

Okej. Ja hans förmåga att föreställa sig scenarier är ju enastående måste jag medge. Men den där fiskcharmen han föreställde sig försvann när han öppnade burken

- Va fan! Det är ju hela minifiskar med ben och allting, dom är ju alldeles slemmiga!!
  Äckelfisk!! Ta en först  du morsan….

Så var det med den fiskromantiken och de korviga mysgubbefingrarna som bara grävde fram goda fiskar som slukades under stor njutning. Skenet bedrar.

Jag vet inte hur många gånger jag fått höra att jag “springer männens ärenden” eller “slickar deras rövar” eller är “lierad med mans/papparättsaktivister”. Alla som känner mig vet att det är ren bullshit, att jag aldrig har eller kommer att springa någons ärenden. Dessa påståenden kommer allt som oftast då jag ifrågasatt varför det hela tiden ska häcklas och hånas med “vita kränkta män” eller varför man anser sig ha rätt att klumpa ihop alla män i en homogen grupp där alla ska stå vid skampålen för vad enskilda individer gör för val.

Så här är det:

Jag lever med en man som ser mig som sin jämlike, vi lever absolut jämställt på alla plan. Han har aldrig skrikit åt mig, han har aldrig slagit mig, han har aldrig tvingat sig på mig, han har aldrig hotat mig eller tvingat mig att göra något mot min vilja. Han har varit generös, hjälpsam, snäll och ödmjuk. I  sitt arbete har han sett till att rekommendera flera kvinnor till höga poster, helt enkelt för att han ansett just de individerna vara mest kompetenta.

Jag har en son som avskyr män som ger sig på kvinnor, som tjejerna beskriver som “snäll och bra att lyssna”.En son som sedan barnsben alltid stått på de svagas sida oavsett om det handlat om småbarn eller uteliggare.  Som tycker det är självklart att tjejer ska tjäna lika mycket som killar, som tycker det är självklart att en tjej kan vara lika duktig och smart som en kille.

Varför i hela helvete ska jag acceptera att det sitter ett antal människor och spyr galla över män som grupp, kräver att min sambo och min son ska ta ansvar och känna skuld för vad andra idioter gör av sin styrka, övertag  eller makt? Jag kommer aldrig att acceptera att man klumpar samman vare sig min sambo eller min son med individer som misshandlar, våldtar, förtrycker, förminskar eller vad det nu må vara. Av den enkla anledningen att de inte har något ansvar för det. Lika lite som jag eller någon annan kvinna är ansvarig för vad Myra Hindley eller Mona Sahlin gör.

Det är en skillnad att spy galla över en ideologi man inte gillar och att spy galla över ett helt kön eller en ras för den delen. Det borde vara självklart. Att jag inte accepterar denna syn på arvssynd innebär inte att jag är emot vare sig kvinnor, feminister (jo extremfeminister) eller att jag struttar omkring på tånaglarna fort en man tilltalar mig. Det innebär bara att jag inte tänker låta någon sitta och orättfärdigt eller oemottsagd spy galla över en grupp där min sambo, son, morbror, pappa, farfar etc ingår. Precis som jag inte skulle acceptera att någon spydde galla över svarta, gula eller psykiskt sjuka och lät dom stå till svars för Kinas abortpolicy, Tysons våldsamheter eller Anders Carlssons styckning.

Det är så urbota dumt att tro att alla av samma färg eller kön är personer med samma tankar, samma makt, samma beteende, samma syn. “Men vi menar inte att alla män gör så, men de är en del i patriarkatet och därför har de ett ansvar!” NEJ!!!
De har inte ett ansvar för hur enskilda individer beter sig eller vilka val enskilda individer gör. Alla män har inte makten att påverka, tro´t eller ej!! Hur i helvete tror man att en vanlig medelklasskille ska kunna påverka vad maktens män gör? Och om han inte kan det, varför i hela friden ska han då känna skuld för vad maktens män gör?

Och varför i hela fridens tider ska de då ideligen behöva mötas av detta jävla förakt, hån och skuldpåläggande? Resonemanget som förs är så jävla imbecillt så jag hittar inte ord.  Och min son ska inte växa upp med att känna att han har någon skuld i något han öht inte kan påverka, något han inte har minsta lilla skuld i. Thats it.

Lägg skulden där den hör hemma. Skriv direkt till dessa mäktiga män det alltid talas om och kräv att de tar sitt ansvar, skriv till de män på kåken som våldtagit,misshandlat, mördat och tala om vad ni tycker. Skriv till ministrarna. Kräv möten med styrelsemedlemmar och chefer. Men det kommer inte hända av den enkla anledningen att det är för jobbigt. Det är lättare att sitta i bloggar och på twitter och mumla lite så där övergripande att män som grupp är dumma och att vi kvinnor är offer för deras förtryck.

Hur som helst så får Försäkringskassan efter 18 år (!) in ett tips och polisen sätter span på kvinnan. Man ser henne gå utan problem, springa omkring med hundar, rida, klättra på stegar osv.Så var det med den orörligheten. Kvinnan är (var, kanske nu) körledare i kyrkan och hade föreläsningar om “meningen med livet”.  Hon är också djupt troende. Jo det är ju jävligt gudfruktigt att ställa till så andra funktionshindrade nu har ett helvete att få hjälp (syrran har dom dragit in flera timmar för tex).

Men nu när de ädla syskonen blev påkomna så tycks muskeldystrofin ha försvunnit. Nu är det nämligen så att kvinnan lider av DID, alltså tidigare kallat personlighetsklyvning. Och det innebär då att vissa av hennes personligheter är förlamade och andra inte. Jo tjena. De övriga släktingarna  hävdar att kvinnan lider av svår psykisk sjukdom sedan en traumatisk händelse i ungdomen och att om hon lämnas ensam så rämnar hennes tillvaro. Ja men om hon inte klarar att vara ensam pga så pass grav psykisk sjukdom då kanske hon ska bo i ett gruppboende för psykiskt sjuka då? Och då syskonkärleken tycks så stark så kan ju brorsan flytta in där med henne också. Han skötte förresten sitt uppdrag lite nu och då från utlandet. Hur gick det ihop om hon inte kunde vara ensam? Framför allt, hur kan kvinnan som är så psykiskt sjuk att hon inte ens klarar att vara ensam, bedriva  rådgivning, kurser och terapi åt andra?

Är det några människor jag föraktar så är det sånt här jävla pack. Den äldre brodern tillbringar tid i utlandet med sin mycket unga snygga negressfru samtidigt som svenska staten betalar hans uppehälle, kvinnan lurar omvärlden genom att spela gudfruktig. Släkten hakar på och tramsar med grav psykisk sjukdom. Men hon är inte sjukare än att hon har  allehanda föreläsningar, kurser, tränar hundar i spår och sök, och allt vad fan det är. Hur i helvete kan hela omgivningen i alla år missat detta? Jag hoppas innerligt att både hon och hennes bror får ett långt fängelsestraff (eller vård). Skulle tippa på att den unga frun drar då under tiden och han lär inte ha råd att köpa en ny när de inte längre kan pumpa staten på pengar. Förresten så borde de inte få pension heller förrän skulden är betald. Varken sjuk eller ålderspension. De kan få matlådor från hemtjänsten så de överlever.

Nå väl jag ska inte klaga. Det är kul att ha sonen hemma igen. Han kan ju inte rå för att han åt så mycket att han aldrig mer kommer att kunna äta (enligt egen utsaga) och så han blev så trött att han måste vila innan han orkade ta bort tallriken. Sånt händer ju. Kanske helst i ett hus där modern i fråga inte orkar se en tallrik stå i 10 minuter utan tar bort den själv.

I övrigt är det så förbannat varmt att jag tror jag dör. Blev stående ute och pratade med grannen och jag höll på att få solsting. Inte går det att öppna ett fönster heller för det är galet mycket mygg. Jag menar allvar, jag har aldrig varit med om att det är så mycket så det måste vara något särskilt nu. När vi går ut med hundarna på kvällen så får det bli en kort sväng för dom är helt galna. På stackars Tequila sitter det stora sjok med mygg, Tony ruskar i alla fall på sig eller krafsar bort mygg från nosen med tassen, men Kulan bara lufsar på hon. Jag ljuger inte om jag säger att Kulan hade 10 mygg på nosen. Och dom är överallt, i solen, i skuggan, även om det blåser kommer dom. Nu väntar lite utgifter men nästa år kan jag garantera att det blir en myggmaskin!

Nu handlar det om att polisen har skjutit en hund. Okej. Rebecca som äger hunden hade “druckit lite” och var “jättetrött”. Så hon hade bundit sin rottweiler/amstaffblandning i ett träd i parken och själv hade hon somnat där i gräset. Någon ringer ambulans och säger att det ligger en medvetslös kvinna där. Ambulans kommer till plats och får ingen kontakt med henne, när de försöker närma sig henne så gör hunden utfall. Det är rimligt då den förmodligen ska vakta sin däckade matte. Ambulanspersonal bedömer att de snabbt behöver nå fram till Rebecca och kallar därför på polis.

Hunden gör utfall även mot polisen. De försöker enligt egen utsaga avleda den osv för att nå fram till Rebecca men det går inte. Detta är också rimligt att tro, det står folk och ropar på hundens matte, matte rör sig inte, okända människor försöker gå till matte. Det är klart som fan att hunden vaktar och försöker skydda sin matte, hur snäll den än må vara när matte är vaken och kan förmedla till den att allt är okej. Då ambulanspersonal gör bedömningen att man snabbt måste nå fram till Rebecca så skjuter polisen hunden. I dag sitter hon och gråter ut i Expressen, som i sin tur har stora svarta rubriker om att “Polisen sköt ihjäl Rebeccas hund”.

Man binder inte en hund på offentlig plats, dricker alkohol och lägger sig och sover!!! Definitivt inte om man som hon själv säger är oerhört svårväckt. Hon vaknade inte förrän hon var inne i ambulansen säger hon. Då handlar det knappast om att man är allmänt svårväckt utan troligare om att man druckit för mycket, och då ska man öht inte vara ute och lalla med en hund om man är en ansvarsfull hundägare. Jag är så jävla trött på detta att folk aldrig kan ta eget ansvar, man ska alltid skylla på någon annan, det är alltid någon annans fel. Så:

Rebecca, det är ditt fel och ingen annans. Det är sorgligt för din hund att den inte hade en mer ansvarsfull matte som var vaken och med, som såg vad som hände. Det hade lika gärna kunnat vara någon som sparkat hunden, kastat sten på den, slagit den med en pinne medan du ovetandes låg däckad där bredvid, och du hade inte märkt det för du är ju så svårväckt. Så ta eget ansvar, tacka ambulans och polis för att de brydde sig när du tappat all kontroll över dig själv (oavsett om det beror på att du är full eller trött). Det är INTE polisens fel att ambulansmännen bedömde att de måste nå fram till dig snabbt och att din hund vaktade dig. De hade att välja på att ev rädda livet på en medvetslös person (de kan inte veta tillståndet förrän de kollat), eller att skjuta hunden. De valde att prioritera människan. En rimlig och rätt prioritering. Alltså så är du den enda som kan lastas för detta för att du inte tog ansvar över din hund, för att du ställde dig i en situation där folk inte får respons när de försöker väcka dig, för att du inte var vaken och kunde ta hand om din hund. Ingen annans. Fruktansvärt tråkigt och sorgligt för hunden, men lägg ansvaret där det hör hemma.

Att Rebecca gärna vill lasta någon annan än sig själv kan jag ha en viss förståelse för, men jag har ingen som helst förståelse för att Expressen kör det känslomässiga stuket och med det ännu en gång bidrar till att öka hat och förakt för poliskåren.

Jag är i alla fall glad att han är så ivrig att fånga flygfän, han hoppar hej vilt efter myggorna och är överlycklig. Han har ett viktigt uppdrag!

Men jag tänker också på de anhöriga till den misstänkte. Om det visar sig att han är skyldig så förutsätter jag att han är sjuk på något sätt. Det jag befarar är att många kommer att döma även hans familj. Det är en liten stad och jag tror att de kan få det väldigt svårt i så fall. Jag hoppas innerligt att människor fattar att hans familj förmodligen går igenom alla helvetes kval just nu. Det måste vara fruktansvärt att tänka sig att ens son/bror begått ett så vansinnigt dåd också.

Jag har ju varit på alla sidor. Jag har fått en nära anhörig mördad, jag har haft långvarig och nära kontakt med en mamma till en mördare, och likaså haft långvarig kontakt med hennes son. Hennes lidande tror jag få kan sätta sig in i. Hon har berättat hur människor undvikit henne, hotat henne, anklagat henne. Hon är en helt vanlig mamma som aldrig hållit sitt barn bakom ryggen när han gjort fel, som gjort vad hon kunnat för att ge honom grundläggande bra värderingar. Ändå blev det tokigt för han blev sjuk. Hela hennes liv är påverkat. Och hon är världens klokaste, snälla person.

Hennes son som nu varit inlåst i 25 år är medveten om att han var sjuk och säger att han har full förståelse för att folk aldrig vill att han ska komma ut igen, men att de ska veta en sak, nämligen att oavsett om han så är inlåst resten av sitt liv så är hans värsta straff inte inlåsningen, utan att själva brottet hemsöker honom i drömmarna. Han ser sig själv begå brottet om och om igen. Inte varje natt, men nu och då. Det är sannolikt en klen tröst för de anhöriga till hans offer, men man ska inte tro att bara för att ett straff är över så är gärningsmännen fria, för de kan aldrig förhindra drömmarna att komma.

Nej detta är en tragik utan dess like och tankarna går till alla inblandade. Jag vet att alla kommer påverkas resten av sitt liv av detta, oavsett om den misstänkte är skyldig eller inte…

Tony har ju ena pungkulan uppe i ljumsken, någon sa att de hundar som har det också har ca 30% mer testestoron, därav att andra hundar reagerar negativt. Har ni hört att det är så? Något fel är det ju när alla hatar honom. Det är faktiskt synd om honom, han vill ju så gärna hälsa och leka men får aldrig göra det, bara med Tequila och hon retas ju mest.