Komplimang eller betygsättande?

Jag gillar sociala experiment, att se dessa klipp på hur saker och ting ser ut när ingen vet att de filmas. Jag har sett två såna klipp nu de senaste dagarna som är intressanta. Vi kan börja med klippet på en tjej som tyst, alldagligt klädd bara går på gatorna genom New York, och kommentarerna hon får från okända män.

Okej, att folk säger hej eller ha en bra dag, ser jag inte som trakasserier. Däremot så är det rätt obegåvat att tro att en tjej av nån random man på gatan vill få betyg på om han tycker hon är sexig eller inte. Det är otrevligt, ohyfsat, ointressant. Det är rent imbecillt att tro att en tjej skulle stanna och bli alldeles till sig i brallan av det. Gå bredvid en okänd tjej i flera minuter…Tja visst, gatan är fri, men det är skrämmande, kan upplevas hotfullt och obehagligt när man är ensam tjej. Rent allmänt då. Vissa vill absolut aldrig ha komplimanger kring utseende, vill inte ha komplimanger av okända, andra uppskattar det och blir glada av det. Jag har inga problem med om jag får en komplimang av en okänd kille. Dock är det vissa saker jag avskyr.

Tex när en kille tittar på mig nerifrån och upp och liksom “Wow, du är snygg/het/läcker!” Det är ett slags betygsättande som det känns som att jag ska buga och tacka för. Att han efter granskning konstaterat att jag duger. Går jag på gatan uppklädd för en utekväll och en kille säger “Jag vill bara säga att jag tycker du är jättevacker”, då kan jag uppskatta det. Jag vill inte höra ett ord från en okänd man om huruvida jag är sexig eller het, då känns det bara som att “Okej dig skulle jag faktiskt kunna sätta på”. Det äcklar mig bara. Säger någon att “Oj vilken fin färg du har på dina ögon” då tar jag det som en komplimang och tackar. Så pojkar och män:

Gå inte bredvid en ensam tjej och snicksnacka, oavsett hur trevlig du är, det är oftast bara skrämmande. Håll inte på med betygsättande kring hennes “sexighet”, det är bara sliskigt och nedvärderande. Studera inte uppifrån och ned (med det obligatoriska stoppet vid brösten/röven). Vill du ge en komplimang till en okänd tjej så funkar det också att fråga “Får jag ge dig en komplimang?” Oavsett om din tanke är god och du med att ge “komplimanger” kanske vill vara “snäll”, så framstår det inte alltid så för mottagaren. Det du kanske anser är harmlöst är kanske inte det för henne. Okej?

Som ensam kille är man nog mer rädd för att bli påhoppad och misshandlad av okända om man går ensam. Som ensam tjej så är man kanske mer rädd för sexuella övergrepp. Att då skrika att en tjej är sexig, het , läcker blir alltså förutom att vara sliskigt helt fel med tanke på att just sexuella övergrepp är det tjejer ofta är rädda för. Jag önskar att killar och män kunde tänka lite mer på det här. Att förstå att det är skillnad på ärligt menad komplimang och på betygsättande. Att det bästa sättet att visa att man uppskattar kvinnor/tjejer faktiskt är att visa att de kan känna sig trygga, och det gör dom oftast inte om okända män skriker efter dom….

 

Posted in samhälle och politik, videos | Tagged , , , , , , , | 13 Comments

Rättegången mot Yaras mördare har börjat

Idag har rättegången mot åttaåriga Yara Alnajjars mördare inletts. Åtalade för mord är hennes morbror och hans fru. Yara skickades till Sverige för att hon enligt pappans utsaga mådde dåligt efter att bl.a hennes skola bombats i Gaza. Hon fick bo hos morbror med fru, i familjen fanns redan deras två små barn.

Bara tanken är outhärdlig
Tanken på att vuxna människor misshandlat en späd åttaåring så grovt att benpipor stuckit ut från skinnet, så grovt att rättsläkaren funderat på om vissa kroppsdelar körts genom en mangel. Att de gått runt i hela lägenheten och slagit henne, att hon krupit eller släpats runt. Det tycks som att massor av blod fanns i hennes garderob, försökte Yara komma undan genom att krypa in i garderoben? Den tanken är så fruktansvärt vidrig, jag vill inte ens tänka på hur skräckslagen hon ska ha varit, hur ont hon ska ha haft. Blod har hittats runt om i hela lägenheten, hårtussar som ryckts från Yaras huvud med kraft. En späd liten åttaårig flicka…

Innan placeringen skulle förstås en ordentlig utredning på familjen ha gjorts. Det gjordes inte. Man gjorde hembesök och såg uppenbarligen inga problem i att barnen tvingades sova på tunna madrasser på golven. Här är Yaras sovplats. Mina hundar ligger mjukare….

madrass

Ingen aktion trots så många varningssignaler
Det fanns otaliga varningssignaler om att flickan for illa, ändå kunde det gå så här långt.
I mars 2013, en månad efter Yaras ankomst kom den första orosanmälan till socialtjänsten. En privatperson anmälde att tre barn var ensamma i lägenheten. Personal från soc samt polis åkte dit, en tag efter kom paret hem, vilket alltså bevisar att barnen var ensamma. Man lade ner utredningen.
Under hösten kommer ännu en anmälan om att Yara var barnvakt åt de två mindre barnen, ett av barnen hittade anmälaren i trappuppgången och h*n såg också blöjor och skräp överallt. Samt ett spädbarn med obytt blöja på golvet. Polis och soc kommer till platsen, men någon utredning görs inte.
I slutet av november larmar en privatperson skolan om att Yara inte har ordentliga kläder. Personen skriver också att den misstänkt en längre tid att Yara far illa och tycker det är konstigt att ingen gör något. Skolan konstaterar att det inte finns några brister i Yaras klädsel och socialtjänsten inledde ingen utredning och kontaktade inte heller anmälaren.
Under vintern ertappas Yara flera gånger när hon försöker stjäla riskakor på Willys. Butikschefen hörde av sig till skolan som lovade att agera. Läraren pratade med Yara om snatterierna, och de upphörde.

I början på 2014 börjar skolpersonal upptäcka att det är något som inte stämmer,och rektorn uppger att hon pratat med socialtjänsten, men någon formell anmälan upprättades inte. Utredning uteblev ännu en gång.
I februari ökade Yaras frånvaro i skolan till nästan 60%. En lärare som gjorde hembesök i Mars såg att Yara var skadad. Handen var svullen och flickan hade blåmärken i ansiktet. Läraren frågade vad som hade hänt. Då diskuterade Yara på arabiska med den misstänkta kvinnan. Svaret som kom var att hon hade ramlat.Kvinnan ville inte tillåta att Yaras hand skulle behandlas av skolsköterskan. Läraren såg överfulla askkoppar och en torftig miljö. Rektorn åtog sig att prata med socialtjänsten, men ingen formell anmälan gjordes då heller, och ingen utredning inleddes. Ett nytt försök till hembesök gjordes. Men skolpersonalen fick inte träffa flickan, som uppgavs ha influensa.

Den 4 april noterade en lärare att Yara var tunn och inte hade någon aptit.
I april någon gång ringde rektorn till socialtjänsten ännu en gång, men ingen utredning inleddes.
Den 18 april ringer en kvinna till polisen, hon hade mött Yara utan skor och ytterkläder, och med ett blåsvart blåmärke i ansiktet. Polisen faxade socialförvaltningen. Men faxet lästes först efter Yaras död, två veckor efter att polisen skickat faxet.
Dagen innan Yara mördades så var hon så utmattad och trött att hon somnade på skolan, en lärare försökte göra hembesök men Yara sa att allt var bra.

Misslyckande? Nej. Det är nonchalans.
Hur är det ens möjligt att man kan få så många signaler utan att agera? Jag känner bara att det finns ett antal personer som inte kommer att dömas för mord, men som bör känna i sitt inre att de i allra högsta grad varit mördarna behjälpliga. Yara flyr från krigets Gaza och blir mördad i Sverige på det grövsta tänkbara sätt. En död och en plåga som hade kunnat undvikas om alla aktörer bara gjort det dom skulle.

Morbrodern skyller allt på sin “galna fru”, frun säger att ingen av dom gjort Yara något. Morbrodern har till och med filmat frun när hon står med Yaras döda kropp i duschen och försöker tvätta av henne. Han frågar: “Varför gör du det? Finns det någon människa som slår en annan människa på det sättet. Det är ju ett barn.”
Frun svarar: “Nu räcker det, vi ska inte låta någon komma emellan i vårt liv. Yara, Yara drick vatten nu”. Så påpassligt att han i sorgen över sin systerdotters död ändå har styrkan att filma i den stunden. Så påpassligt att han som blev anmäld för att ha misshandlat sin höggravida fru, plötsligt tycker det är fasansfullt att slå ett barn. Det han filmat för att visa på sin oskuld säger mig snarare att han bara är en kallt beräknande psykopat som kastar sin lika tokiga fru åt vargarna, medan hon å andra sidan försöker skydda honom. Hon skriver meddelanden åt honom i häktets böcker, att om han tar ut skilsmässa så kommer hon berätta allt. Det säger i stort sett allt som behöver sägas.

Han har varit närvarande, han har hört och sett. Han har förmodligen endera hejat på henne, hjälpt till eller helt sonika bara skitit i vad hon gör. Han har inte tagit av henne kaveln hon misshandlade Yara med, han har inte stoppat henne, han har inte tagit Yara därifrån, han har inte ringt polis. Oavsett vem som slagit så är dom lika skyldiga, lika mycket barnamördare.

Yara hade kunnat se fram emot snön som skulle komma nu. Hon hade kunnat leka med sina kompisar i skolan. Hon hade kunnat bo hos en familj som brydde sig om henne, fått sova i en riktig säng. Hon hade kunnat få vara barn och slippa handla, tvätta, vara barnvakt och misshandlas. Jag hoppas innerligt att alla som inte agerade och försökte hjälpa henne trots att de såg eller misstänkte att hon for illa, mår riktigt jävla dåligt idag. Jag hoppas att de får dras med sitt dåliga mående resten av livet. Jag hoppas de ser Yaras ansikte framför sig varje kväll de ska sova och varje morgon de vaknar….

Frågan kvarstår, vad var det som gjorde att man gick ifrån alla regler och rutiner när det gällde Yara? Varför gjorde inte skolan formella anmälningar? Skulle de behövt göra det eller borde socialtjänsten agerat på samtalen själva? Varför brydde sig inte socialtjänsten om larmen om att barnen var ensamma och att Yara var för dåligt klädd och full med blåmärken? Var man rädd för nån anstormning från media om rasism om man skulle ingripa i en invandrarfamilj? Hade man för mycket ärenden och prioriterade bort Yara för att hon ändå förmodligen var van att ha det sämre i krigets Gaza? Ansåg man att det inte var nån big deal om en åttaåring får ta lite ansvar för två småbarn en stund, eller hjälpa till i hushållet? Vad gjorde att man inte agerade trots ideliga larm om hennes situation?

Det här är Yara. I åtta år fick hon leva. Tänk på henne nästa gång ni hör att det konstant bråkas hos era grannar som ni vet har barn. Tänk på henne nästa gång ni ser ett barn snatta mat. Tänk på henne när ni ser ett barn med blåmärken. Tänk på henne när ni ser ett barn med dåliga kläder. Tänk på henne när ni vet att det förekommer våld i en familj, oavsett vilken våldet riktas mot. Tänk på att det är bättre att agera en gång för mycket än en gång för lite. Att det är inte hela världen om ni larmar pga oro och det visar sig att det inte är någonting. Gör allt ni kan om ni tror att ett barn far illa. Agerar inte socialtjänsten så ring deras kontrollorgan. Nöj er inte med att ni lämnat över till ansvariga, gör allt ni kan för att se att det ageras också. Skit i om folk tycker ni lägger er i saker ni inte har att göra med.

Yara

 

Posted in Brott & Straff | Tagged , , , , , , | 16 Comments

Hur står det till med omdömet?

Rubriker om att Miljöpartiet värvat en person som åkt dit för narkotikabrott, till en hög tjänstemannapost nära Löfven. Åsa Romson ska ha känt till detta.
Mannen ifråga dömdes 2012 för att ha beställt narkotikaklassade svampar . 2008 dömdes han för skadegörelse, enligt egen utsaga påverkad av alkohol och cannabis. Fridolin menar att det var känt att han begått dessa brott men att han nu sonat sitt straff. Fint så, jag är ingen anhängare av att folk ska bemötas med kyla efter avtjänade straff och aldrig mer få en chans. Men det är några saker de borde fundera över:

  • Han har sagt att han har positiva erfarenheter av både cannabis och svamp
  • Han har under en treårsperiod ertappats två gånger där droger är inblandade
  • Hur stor är sannolikheten att han bara haft med droger att göra dessa två ggr i vuxen ålder, och ertappas båda gångerna
  • Hur stor är sannolikheten att  en vuxen person utan relation till droger kommer på att han ska beställa svamp i fyllan
  • Hur stor är sannolikheten att man beställer så mycket som 43 g om man bara vill testa lite

För mig känns det inte det minsta sannolikt att en människa befattar sig med droger vid två tillfällen och har en sån otur att han torskar just dessa gånger. Det vanliga brukar vara att man går under radarn en jävla massa gånger innan man åker dit. Lite annat om man är känd missbrukare av polisen dock. Det känns inte heller det minsta sannolikt att en person utan närmare relation till droger sätter sig och beställer svamp på nätet på fyllan. Däremot så är det rätt vanligt att personer som försöker hålla sig från droger tappar omdömet på fyllan och köper. Hans sätt att dricka verkar ju inte heller vara någon höjdare eftersom han super så han tappar allt omdöme (vandaliserar, röker på, beställer droger)

Nej jag har svårt att tro att denna person är någon som bara blivit dum på fyllan och rökt på och blivit dum på fyllan och beställt svamp, känns snarare som en person som har en långvarigare relation till droger än så . Jag hoppas att man inte bara tänkt att straffet är avtjänat och brottet sonat, utan också sett till att anledningen till att brotten öht uppkom är hanterad. Nu är det inte bara i MP som det finns dömda personer, det tycks det finnas i alla partier. Men det gör inte att man inte bör ifrågasätta omdömet hos dom. Åsa Romson är trots allt vår vice statsminister…

Det är jävligt märkligt, de allra flesta i Sverige är faktiskt aldrig dömda för brott, ändå har de olika partierna uppenbarligen inte lyckats hitta nog med hederliga människor att sätta på olika positioner. Hur kommer det sig?

Svd, AB, Exp, DN,

Posted in Lite av varje | Tagged , , , , , , , | 26 Comments

Läsmyshelg och fågelhusväntan

Grisväder där naturen inte bestämt om det ska vara höst eller vinter än. Men jag fick en bok på posten idag som jag verkligen ser fram emot att läsa. Skrivguide heter den och en av författarna (Monica Rolfner) var så himla snäll och erbjöd sig att skicka den till mig bara så där helt apropå ! Så helgen är räddad, nu blir det mysbrallan på och läsning i helgen. Det går ju liksom inte att vara ute och göra nåt, och det finns inget bättre såna dagar än att bara sitta i soffan, tända en massa ljus, dricka te och mysläsa.

ljus

Förhoppningsvis får jag mitt fågelhus till veckan också. Jag pratade med gubbarna på snickeriet som gör “timrade” fågelhus om min plan på att försöka få till nån belysning på det. Då erbjöd de sig att istället för att bara göra ett slutet hus så skulle de såga upp fönster (med plexiglas) och ev en dörr, och till och med sätta in belysning åt mig! Och dessutom måla det rött med vita knutar. Gud så jag ser fram emot det, jag har så länge velat ha ett fågelhus med belysning. Himla snällt av dom att erbjuda sig att göra det utan att jag ens hade en tanke på att fråga om det. Så två överraskande snällheter från människor jag faktiskt inte ens känner, på lika många dagar. Det gör mig glad!

Ha en trevlig helg på er där ute !

Posted in Livet hos oss | 9 Comments

Bängan Lagerblad går över gränsen rejält

Gud så jag hoppas att någon spärrar in den här idioten ett tag. Det är en sak att fjanta omkring om man inte trakasserar folk, men så här beter man sig inte oavsett vilket syftet är. Är det här vänsterns syn på bra antirasistiskt arbete så tror jag dom får tänka om lite. Det här gjorde mig bara fruktansvärt förbannad. Och jag kan säga att hade det där fanstyget överhuvudtaget petat i mig så hade han fått känna på att han har en pung (Eller har han det? Stake har han ju inte så frågan är berättigad…) Så modigt att ge sig på unga kvinnor som är två huvuden kortare, verkligen. Jag hoppas nån av de ofredade anmäler honom, och jag hoppas att nästa gång han gör nåt sånt här så finns det en stor pojkvän bakom hörnet (inte Bängans pojkvän då) som agerar.

Det här är inte humor alls, ingenting i det är roligt, ja förutom när han står på öronen på slutet som då, och att se kränktheten i hans ögon när den han attackerar inte fattar att det är ett “skämt”. Det kan möjligen resultera i ett litet fniss. Nej Bängan (eller Abdishakour Mohamed Ali om han så vill), har vid nåt tillfälle i sin lilla “youtube-karriär” haft nån poäng, men det här är förutom våldsamt, hotfullt, elakt och grisigt totalt poänglöst och mest bara tragiskt. Och det framstår som att han inte är riktigt kry. Dessutom är det förjävligt att han hindrar människor som försöker komma i tid till jobb, skola och möten.  Jag hoppas han ger sig på fel person nån dag men det är nog liten risk, han verkar ju föredra att ge sig på kvinnor. Jävla ynkrygg….

Posted in samhälle och politik | Tagged , , , , , , , , | 30 Comments

Tänk er jävligt noga för där ute!

Vad har hänt med det här samhället egentligen. Precis allting ska hackas sönder, analyseras in i minsta atom. Man  försöker på alla sätt att hitta något att kritisera, att vara offer för. Allt har blivit fel, farligt, hemskt, förtryckande. Det rabblas mantran som aldrig förr. Snart vet vi inte vilka ord vi kan använda, för någon kan känna sig kränkt och förtryckt. Snart vet vi inte hur vi får agera, för oavsett vad vi gör och hur god tanke det än finns så dyker det upp någon som känner sig utpekad och kränkt.

Vi bör inte prata om “kvinnor” eller “män” för då exkluderar vi transpersoner, och då är vi inte bara okunniga utan föraktfulla, kränkande och förtryckare. Vi ska numera säga “fittbärare” eller “kukbärare” för det finns faktiskt de som känner sig som kvinnor fast de har snopp och vice versa. Och inkluderar vi inte dom, då förtrycker vi. Är vi vita ska vi inte tala om rasism som om vi visste något om det, för vi ska inte tro att vi kan sätta oss in i icke-vita, rasifierade personers värld och ta oss nåt tolkningföreträde över deras känslor. Prata inte om hedersvåld när ni diskuterar våld mot kvinnor, de som utför det hör till en minioritetsgrupp och ska således vara fredade för angrepp så vi inte ökar invandrarhatet. Och är du icke-vit kvinna så försvara inte det svenska demokratiska systemet, för då måste du ju fatta att du söker vithetens bekräftelse. Och det är jävligt illa!

Är du man (kukbärare) och feminist, då ska du bara kliva åt sidan och hålla käft och lyssna, för du har ingen aning om vad kvinnor (fittbärare) gått i genom under hundratals år, och du ska inte ta plats och tro att du kan tala för hur kvinnor har det. Är du kvinna (fittbärare) och inte etiketterat dig som feminist så måste du förstås vara antifeminist, och då bör du inse att du är en idiot.  Och det är funkofobi att säga att man bör ta trappen istället för hissen, det finns faktiskt människor som inte kan gå. Snacka om att ha fobi för funktionshindrade! Och prata inte om “mamma & pappa” för det finns faktiskt familjer där föräldrarna är samkönade också! ALLA varianter av mänskligheten bör tas med i alla samtal för att inte exkludera!!!

Ska du gå på maskerad då är det mycket viktigt att du noga tänker dig för innan du klär ut dig. Oavsett tema så får du inte kränka någon. Hitler går förstås fetbort, oavsett temat för kvällen. Är temat hjältar, så för guds skull klä inte ut dig till nobelpristagaren Malala Yousafzai ! Det är nämligen kulturell appropriering. Och du måste fatta att du inte får sminka dig så du får ett snäpp mörkare hy när du lajvar Malala, för det är rasistiskt! Det är ju black face-hån.

Och vad du än gör, prata inte om eller kartlägg terrorister och islamister för då är du islamofob och rasist. En annan sak du absolut inte får göra är att twerka, ja alltså om du är “vit”. Det är också kulturell appropriering. En “vit” kropp som twerkar får nämligen andra blickar än en svart kropp som gör detsamma. En vit kropp hyllas och en svart kropp som twerkar ses som hysterisk och oanständig. Japp så är det.

Och gnäll inte om en okänd man råkar tafsa dig lite på röven, för då är du en jävla feministfitta som behöver några meter kuk. Man dör liksom inte av en mans hand på sin röv. Och om du råkar ha pengar ska du också hålla käft. Du ska inte sitta och prata på sociala medier om att du har pengar och kan göra en resa eller köpa ekologisk mat, det är ett klassförakt.  Är du arbetarklass då  ska du kanske inte ge dig in i vissa diskussioner för du förstår ju inte språket riktigt.

Ja det finns mängder med regler och förordningar vi bör hålla oss till i dagens samhälle för att inte säga eller vara fel. Läs inte fel nyhetsmagasin för vad du läser säger precis allt om dig. Och framför allt: Retweeta, länka eller dela inte fel inlägg, för tänk på att det betyder att du delar dennes alla åsikter. Och påstå för guds skulle ingenting om Södermalm för då har du inget annat än ett rykande Stockholmshat. Got it?

Oj jag höll på att glömma. Om du är smal så ha för fan inga åsikter om din kropp offentligt. Prata inte öppet om att du vill gå ner något kilo om du inte är tillräckligt fet. Det är fettförakt och förtryckande mot tjocka, för smala förtrycker automatiskt pga sin smalhet.Och visa inte att du åter fått självförtroende att visa din kropp trots att du tjockismobbades när du var barn, lajva fetma är så jävla oskönt.

Så var försiktig därute. Tänker er mycket noga för innan ni yppar en tanke eller åsikt. Ni kan kränka, förtrycka, eller ta er ett tolkningsföreträde ni inte har rätt till. Kom ihåg att inkludera alla sorters människor i alla era samtal. För om vi inte gör det då är vi fobiska och det vill vi ju inte vara. Eller förresten, man kan ju inte ta med rasifierade om man själv är vit, för man ska inte ta sig tolkningsföreträde och tro sig veta hur det är att vara rasifierad. Samma gäller ju förstås funktionshindrade. Och homosexuella. Och de från en annan klass. Okej, gör så här istället prata bara om dig själv så riskerar du ingenting. Du riskerar inte att kränka eller förtrycka någon, att vara –istisk eller-fobisk. Så prata om dig själv bara, inte politik, inte samhälle. Eller förresten, om du pratar om dig själv så är du ju verkligen exkluderande mot alla. Äh var tyst bara….

Jo då jag förstår
Jo jag fattar grejen att det är fult att medvetet felköna och att det känns förjävligt att inte räknas för att man inte tillhör normen, men inse också att alla inte är synska. Ser man en person som till hela sitt yttre ser ut som en man, så säger man “han”. Istället för att bli aggressiva och tolka det som förakt, förklara då.  Jag fattar grejen att det finns samkönade föräldrar, men koppla att de flesta inte pratar om “mamma & pappa” för att vara elaka utan för att de helt enkelt inte tänker på det om det inte finns ett barn i gruppen med samkönade föräldrar tex, det tar tid att ställa om en mänsklig hjärna.

Och jo jag fattar grejen att det som etnisk svensk är svårt att sätta sig in i hur en icke etnisk svensk bemöts, men vi är liksom inte dumma i huvudet. Även om vi inte har känslan så har vi begrepp nog att fatta grejen. Och jo jag fattar det här med att funktionshindrade kan bemötas på ett visst sätt, men att man inte tänker på alla olika funktionshinder som kan finnas när man pratar, innebär inte att man föraktar eller har fobi. Och jag fattar det här med klassförakt, men även om man råkar kunna spendera mer pengar än nån annan så ska man inte behöva skämmas så länge man inte uttrycker ett förakt för de som inte har det. Osv osv osv Så tagga ner, var inte så jävla aggressiva och hatiska. Hävda inte att allt handlar om fobi, förtryck och hat. Och är det okunskap så sitt då inte med nån jävla besserwiesser-attityd och klanka ner på det, för då är ni lika förtryckande själva.

 

Posted in samhälle och politik | Tagged , , , , , , , , , , , | 18 Comments

Snön blir nog kvar nu….

Det tycks som att den här snön ska ligga kvar nu.  Tony är överlycklig, äntligen kan han äta snö hysteriskt igen, Tequila gillar kylan, sambon vill ha mer snö så han kan plocka fram skotern,  så alla är nöjda och glada utom jag. Jag hatar fortfarande snö. Over and out…..

bild

Posted in Livet hos oss | Tagged , , | 4 Comments

Godhetens apostlar har vissa defekter

Jimmie Åkesson har gått ut med att han är utbränd och blivit sjukskriven.  Han har skrivit ett öppet brev om hur han känner sig. Och det gav ju ett ypperligt tillfälle för de goda att få känga till honom lite

ÖzzVirtanenEhsan 

Fredrik Virtanen, denna lättkränkta krönikör som blev så makalöst upprörd när han själv fick (svag) kritik. Den här killen som iklädd en riktigt tjock offerkofta skrev en krönika efter det “påhoppet” som var så full i självömkan  och bisarra anklagelser så jag tror inte jag hittar motstycke hur jag än letar.

Ehsan Fadakar, debattchef och kolumnist på Aftonbladet, tycker att Åkessons sjukdom visat att karma finns. Ett gott råd : Ehsan bör gömma arslet blixtsnabbt, för om karma biter en i röven för att man är oempatisk då lär han stå på tur nästa gång.

Också har vi storskämtaren Özz Nujen. Han har rätt att skämta om vem och vad han vill. Absolut, precis som jag då. Jag  kom på ett skämt om honom nu när jag läste en intervju där Özz berättat om hur hans pappa slog honom långt upp i tonåren. “Vet ni varför Özz Nujen inte har något hyfs? För att hans pappa glömde slå in vett i skallen på honom”. Skitkul, eller hur?

Alltså kom igen, man får tycka illa om Åkesson, hans politik, hans åsikter, hans person. Men man sitter inte och gottar sig i att en person blivit sjuk. Depression som ofta kommer med utbrändhet är en potentiellt dödlig sjukdom, det finns ingenting roligt alls med det, oavsett vem det drabbar. Och att påstå att man är svag för att man blivit utbränd är bara att sprida en idiotisk myt som har föga med verkligheten att göra. Däremot finns det fog för att säga att det bara är svaga människor som har behov av att sparka på de som redan ligger…

Det finns ingen ände på vilket förakt jag kan känna för människor som beter sig så här. Inte för att Åkessons politik (hans person kan jag inte uttala mig om) är något som tilltalar heller mig nämnvärt, utan för att jag avskyr när man sparkar på de som redan ligger. Vad i deras beteenden gör att de är bättre än Åkesson? De avskyr honom för de anser att han sparkar på människor i kris, och vad är det som de själva gör?  Det krävs lite mer än att säga att man är antirasist för att vara en god människa liksom…

Posted in samhälle och politik | Tagged , , , , , , , | 9 Comments

Missbruket av mobiler och sociala medier

Ett missbruk, alltså ett beroende av något som tar över livet på ett sätt som får negativa konsekvenser för en själv och/eller omgivningen, kan ju bestå av många saker. Droger, sex, mat, spel och allt man egentligen kan bli fysiskt och/eller psykiskt beroende av. Något som visat sig få folk att tappa förståndet totalt tycks vara mobiler och sociala medier. Messande, chattande, uppladdande, ha koll på andras liv.

Barnmorskor har larmat om att nyblivna mödrar tycks mer intresserade av mobilen än av bäbisen. De har telefonen i närheten konstant och många kan inte ens fokusera på amningen utan måste sitta med telefonen även då. Det har gjorts en studie i Stockholm och vid tre tillfällen har barn slutat att andas utan att mamman ens märkt det för att hon varit för fixerad vid telefonen. Ett nyfött barn borde i de allra flesta fall vara en så stor händelse och något så viktigt att ingenting skulle kunna vara viktigare än bäbisen. Men så är det uppenbarligen inte för alla, det ska svaras på varje samtal, kolla statusuppdateringar, messas och ringas oavsett om barnet ska matas, badas eller vad det nu må vara.

Något annat som tycks allt mer vanligt är vid tex olyckor. När folk istället för att hjälpa till, eller åtminstone hålla sig ur vägen när andra försöker hjälpa till, står och fotar eller filmar med sina mobiler. Det viktigaste är inte den skadade eller chockade personen, det viktigaste är inte att se vad man kan bidra med, nej det viktigaste är att få en bra bild man kan skicka in till media eller lägga upp på fejjan och skriva “Jävlar vilken smäll!”, utan tanke då på att anhöriga kan se bilder innan de ens fått information om olyckan .

Sen en annan grej som inte är lika viktig som ovanstående två, men nog så irriterande. Det är ju fint att man kan ha kontakt med vänner och skicka snabba meddelanden, uppdatera med bilder så anhöriga och vänner långt borta kan följa vad som händer. Men mobilen och nätet tar över även när man träffas IRL. Jag tycker att oavsett vem man träffar eller vad man gör, om det så är ett möte, en träff med någon man inte sett på länge, en fest eller en middag, så nog fan sitter folk och stirrar i mobilen i tid och otid. Och det är så jävla respektlöst. Och det kan liksom ske mitt i en konversation att någon sitter och sneglar på mobilen.  Då kan man lika gärna säga att “Sorry men det här/du är inte intressant för mig, det är mer intressant att kolla vad min gamla skolkompis som jag inte träffat på 30 år har ätit idag”.

Också till den farliga biten. Det är givetvis en fara i att föräldrar är så upptagna av mobilerna så de inte kan ha koll på sina barn, oavsett om de är nyfödda eller tre år. En annan fara är ju att oerhört många sitter och messar medan de kör bil, de tycker säkert de har uppsikt men det räcker att blicka bort nån sekund så står älgen, barnet eller en bil i vägen och man hinner inte reagera. Ännu en fara är ju det så totalt okritiska delandet av bilder och historier som sprids som en löpeld. Efterlysningar som inte alltid handlar om försvunna personer i den mening vi tror, utan även kan handla om att man vill ha tag på nån med skyddad id, eller nån som gömt sig i rädsla. Berättelser som folk köper utan att vara det minsta källkritiska och som sprider skräck. En grej är att folk också helt okritiskt delar foton och adresser på folk som sägs ha begått brott. Men ingen kollar om de verkligen är dömda för det här brottet, utan man bara hakar på för att visa sin egen godhet. Att de kan vara någon som vill jävlas med den här personen, eller bara stulit identiteten finns inte i tankevärlden.

Läs gärna Viralgranskaren som brukar reda ut sanningshalten i de mest delade historierna och berättelserna på nätet. Jag har själv gjort en massa såna här misstag, tanken har varit god men man har inte tänkt efter. Nu börjar jag bli åt andra hållet istället, att jag är misstänksam mot alla berättelser som tycks dyka upp när de bäst behövs för att stärka olika agendor.

Nej mobilen och nätet må vara en bra uppfinning, men det tycks finnas något inbyggt i tekniken som gör att människors empati, sunda förnuft, hyfs och respekt sugs ut ur hjärnan. Nån annan förklaring har jag inte till att folk kan sätta en mobil framför sitt nyfödda barn, framför en människas behov av hjälp, framför en stunds umgänge IRL. Det har blivit så jävla sjukt….

Posted in samhälle och politik | Tagged , , , , , , | 6 Comments

Pest, kolera och difteri på en och samma gång

Gud vilken downperiod jag är i nu. Jag blev ju arbetslös i augusti och med det miste jag inte bara jobbet utan jag miste även den sociala biten, inkomsten och en möjlighet att kravla mig ur ett riktigt dynghål jag varit i länge nu. Så det blev en riktig käftsmäll (sällan jag åker på det för övrigt…). Dagarna nu består alltså av att gå hemma och dra benen efter mig. Och absolut noll socialt umgänge. Det är rejält påfrestande och inte direkt en humörhöjare.

Och bor man i en liten håla så är det inte alldeles enkelt att hitta ett nytt jobb heller, definitivt inte om man har en massa “hinder” som det ska tas hänsyn till. Läget känns alltså ganska hopplöst tycker jag. Jag vet inte hur ni andra funkar men jag har ett djävulskt behov av att få känna att jag fyller någon funktion, att jag gör någon nytta. Och ett djävulskt behov av ett socialt liv. Jag hatar att gå och lägga mig på kvällen och veta att ännu en dag har gått där jag känner att den inte gett mig som människa ett skit.  Jag lägger mig så sent jag bara kan på kvällarna för att kunna sova länge på morgonen så dagarna inte ska bli så långa. Sen blir jag stressad för att livet liksom rinner i väg utan att jag fyller det med något givande innehåll.

Så det känns verkligen rejält pissigt just nu. Det är pest, kolera och difteri på en och samma gång. Vissa tycker säkert att det är skönt att kunna gå hemma och göra vad man vill, jag hatar det. Innerligt…

Posted in Livet hos oss | Tagged | 39 Comments

Så var det dags då…

I morse när jag klev upp så hade snön kommit. Jag ogillar ju snö och vinter men jag kan medge att det är ganska fint med färgerna på träden och snön. Trevlig helg på er!

Första snön

Posted in Livet hos oss | Tagged , , | 25 Comments

Skippa fluffet nu och titta på verkligheten

Jag fortsätter följa IS framfart och när jag för ca 1 1/2 månad sedan skrev här i bloggen att jag var orolig att radikaliserade IS-anhängare skulle kunna slå till i Sverige fick jag veta att jag var naiv. I går rasade strider mellan salafister och kurder på gator i Europa.

Vi vet att det finns IS-anhängare i åtminstone en organisation i Sverige. En ansvarsfull förbundsordförande för en ungdomsorganisation hade givetvis tagit bort dessa medlemmar för att visa att organisationen tar avstånd från terrorister. Inte minst för att visa respekt för alla de ev medlemmar som har släktingar som halshuggits och våldtagits av IS-anhängare. Han kan inte heller påstå att han är ovetande om detta, jag har dessa dumpar som bevis på att jag vid åtminstone två tillfällen påpekat detta för honom. Han har dock inte bemött mig eller tagit bort anhängarna, så man får väl tolka det som att han anser det vara oproblematiskt.

Tweet till RM

På twitter dyker det ibland upp anhängare som finns här i Sverige, senast i förrgår så satt de och hånskrattade åt de kurder som nu strider i Kobane och pratade om att det skulle vara ett nöje att få hugga huvudet av dom. En av dom råkade dock säga lite för mycket då h*n pratade om att någon bodde i Göteborg, så kontona försvann ganska snabbt efter det.

I går greps fyra män i London där de då ska ha planerat att slumpmässigt halshugga eller skjuta folk. En av männen har nyligen återvänt från Syrien där han stridit med IS, och det tycks som att det är han som också varit ledare för den planerade attacken. Man har lagt ut offentliga videos där man uppmanar de som inte kan åka till Syrien och strida att skapa terror inne i landet dom bor i istället. I Norge har man gjort liknande försök, även i Australien. I dag kan man läsa på SRs hemsida att rikskriminalpolisen varnat polisdistrikten i sverige för att det kan ske attacker även här och att man bör vara vaksam på misstänkta personer. Och det är självklart, varför skulle Sverige vara förskonat? Det står helt klart att de anser att alla i väst är otrogna hundar utan värde. Att alla som inte omvänder sig till deras syn på islam är smuts som ska dö. De dödar även muslimer så inte ens de som har sin grund i samma tro är förskonade, för de är inte troende på rätt sätt.

Det är rätt många svenskar som åkt, och de som överlever kommer tillbaka än mer radikaliserade. Inte nog med det så tar IS passen av de som de dödat, en teori är att det är för att kunna komma in i Europa med förevändningen att de är flyktingar som flytt terrorn. Nuri Kino har intervjuat en IS-ledare och ställer frågan om man tänker använda passen att ta sig in i Europa, han får följande svar:

Du och dina konspirationsteorier! Om och hur vi kommer resa till världen av helvete och synder, till delen av världen som styrs av otrogna, det kommer du bli medveten om snart.”

Sverige måste börja vakna upp ur den här fluffiga idén om att ett multikulturellt samhälle bara är mysigt. För faktum är att ett multikulturellt samhälle också betyder att ALLA slags extrema kulturella och religiösa åsikter också dras med hit. Vi tar emot de här som flyr förtryckare, de här som lever under dödshot för att de är bögar, kristna eller “fel” slags muslimer, de här som verkligen vill anpassa sig och leva i lugn och ro i ett demokratiskt land.

Men vi tar också in deras banemän, de som vill skapa parallella samhällen i Sverige som ska lyda under sharialagar och där bara bokstavstrogna är goda nog. De som hotar judar, homosexuella och sekulära muslimer. De som är anhängare till allehanda terrorgrupper. Förutom oss som redan bor här så kommer de som sökt sig hit för att få leva i lugn och ro alltså att bli utsatta för samma sak som i sina hemländer. Förföljelser, trakasserier, hot och våld. Så det må låta vackert och fluffigt med att öppna sina hjärtan, men det finns en jävligt allvarlig verklighet vi måste tänka på också. Och vi måste sluta vara så förbannat rädda att bli kallade islamofober och rasister. Att motverka odemokratiska strömningar, kvinnoförtryck, hat och våld har ingenting med islamofobi eller rasism att göra nämligen.

Jag är helt övertygad om att vi inom en väldigt snar framtid kommer få den första attacken från IS-anhängare här i Sverige. I mitt tidigare inlägg i ämnet så trodde jag inom 1-2 år, men nu har jag ändrat mig, det kommer gå snabbare än så.  Jag bara hoppas att polis och säkerhetsorgan är betydligt smartare än vissa journalister och politiker som inte ser en extremist om han så står framför näsan på dom…

Här finns en dokumentär som är värd att titta på, “Meeting ISIL”. Del 1, del 2, del 3

Posted in samhälle och politik | Tagged , , , , | 15 Comments

Heja Sverige! En minister som omger sig med terroristfruar och antisemiter…

Så nu har Sverige fått en minister som suttit i samma styrelse som en terrorists fru då. Jag talar förstås om Mehmet Kaplan. Jag vet inte ens om jag är särskilt förvånad. Men jag skulle ljuga om jag inte sa att jag tycker naiviteten är skrämmande. Gör man ingen slags bakgrundskoll på folk innan man ger dom makt? Eller har man gjort det men ändå inte fattar problemet?

Charta2008
Mehmet Kaplan har alltså suttit i styrelsen för Charta2008. För den som inte vet vad det är så är det en “medborgarrättsrörelse” som går under parollen att de värnar rättssäkerheten för terrormisstänkta och vill ha mjukare terrorlagstiftning. Inte rättssäkerheten för medborgare generellt, utan specifikt för terrormisstänkta. Styrelsen har ju ändrats lite genom åren men Mehmet satt alltså i styrelsen samtidigt som bl.a Anna Sundberg (Um Anas) som är gift och har barn med med terroristen Said Arif. Per Gudmundson har skrivit utförligt om detta här, i sitt inlägg visar han att Annas svägerska också som av en händelse är gift med en dömd terrorist.

Redan där är det i mina ögon oerhört problematiskt. En politiker bör inte (ens på sin fritid) vara med i en grupp som försvarar terroristmisstänkta specifikt, definitivt när de även lobbar för dömda terrorister. En politiker bör definitivt inte sitta i samma styrelse som frun till en dömd erfaren terrorist (alltså inte någon “tillfälligt förvirrad ”). Och väljer han ändå det så är det självklart att han inte ska ha en ministerpost i sveriges regering. Vet man ens om detta i regeringen? Vet man om Mehmet har kontakt med denna kvinna även idag?

Homohat, antisemitism och självmordsattacker
Men Anna är inte den enda kontroversiella personen i denna grupp. Kaplan satt också i styrelsen samtidigt som Amanj Aziz. Han var talesperson för ungdomsföreningen TUFF som bjöd in den minst sagt extreme Bilal Philips för att hålla en föreläsning. Bilal predikar bland annat om att homosexualitet (precis som otrohet) ska straffas med döden, han är antisemit och menar att det förvisso är förbjudet med självmord i islam, men självmordsattacker kan vara befogade. Lyssna på detta radioklipp som är 14 minuter långt för att höra dels Bilal själv, men också Amanjs försvarstal. Läs gärna också Johanna Schreibers artikel om stämningen som rådde när hon var där för att bevaka mötet åt GTs räkning.

Det finns fler likasinnade i och omkring Charta2008. Det blev ju lite uppståndelse när Kaplan jämförde svenska jihadister som reser till Syrien med frivilliga som åkte till Finland för att strida i  vinterkriget mot Sovjetunionen, det var något han senare menade var klumpigt sagt, men med denna bakgrund så köper jag inte den pudeln. Jag tror på fullaste allvar att han precis som sin kompis Rashid Musa (förbundsordf i Sveriges Unga Muslimer)  ser att de som ansluter till rena terrorgrupper är precis samma som tex de svenskar som åker till Ïsrael och ansluter till försvarsmakten där . Samma på så sätt att det skulle handla om människor som inte är extremister på något sätt utan bara vill “hjälpa till”.

Suspekta organisationer
Det finns flera muslimska organisationer (detta ska inte tolkas som ALLA muslimska org.!) i det här  landet som omger sig med tokradikala föreläsare och imamer, terroristfruar, jihadister och annat. I de här organisationerna så flyter samma människor omkring, det är samma namn som får olika befattningar i olika organisationer, så slutar dom på ena stället och hoppar över till andra. Det är också precis som Nalin Pekgul säger i radioinslaget att dessa organisationer får stora bidrag från staten. Sverige betalar alltså bidrag till organisationer som tutar i unga muslimer en massa skit som enbart kommer att omöjliggöra en integration i det svenska samhället. Mehmet Kaplan är väl bevandrad i dessa organisationer, han har själv varit i ledande positioner i flera av dom. Att han inte skulle ha en aning om vad som försiggår är alltså uteslutet.

Ta tex Rashid Musa (ovan) som menat att de som åkte för att strida med al-Shabaab var hjältar. Han beklagade även sorgen när självmordsbombaren i Stockholm som försökte spränga flera hundra oskyldiga människor i luften, avlidit. Rashid ljög också i Svt Debatt nyligen när han menade att ingen av hans medlemmar valt att ansluta sig till IS. Detta är en kvinna han personligen la till som medlem i SUM 5 månader innan hon drog iväg till Syrien och gifte sig med en IS-anhängare. Senast för en dryg månad sedan lade han till en annan kvinna som också är IS-anhängare vilket inte går att undgå att se då hon har ett foto på sin FB-avatar som föreställer ett barn klätt i täckt svart dräkt och en IS-flagga som bakgrund. Rashid och Mehmet torde också vara mer än ytligt bekanta då Rashid skrev detta på Twitter. Broshan??

Grattis Broshan

Nu sitter Mehmet Kaplan på en ministerpost i vår regering. De här personerna använder flitigt orden rasism och islamofobi, de är inte dummare än att de vet hur skitnödiga svenskar är när det kommer till det ämnet. De fattar att då vill sverige visa att vi absolut inte är islamofober och för att bevisa det så ska vi ge dom lite maktpositioner i samhället. Jävla nötter är allt jag kan säga.  Det enda man gör med detta är att pissa på de muslimer (som är i stor majoritet) som faktiskt inte alls står bakom de här människornas syn på varken islam, demokrati, mänskliga rättigheter eller annat. Rashid själv ger bilden av att han är någon slags företrädare för all världens muslimer kan man se på twitter. Jag har ställt frågan till honom vad han menar med detta, men han vill inte svara.
1.6 billions muslims

Det är dags nu att medier slutar bjuda in de här människorna till tv-soffor och slutar låta dom vara några slags företrädare för sveriges muslimer, det finns gott om sekulära muslimer som kan få det utrymmet, de skulle dessutom prata för den stora majoriteten muslimer i Sverige. Och politikerna måste börja fatta agendan här. Det är inte en slump att vi nu haft minst tre stycken personer på höga politiska poster som kommer från just dessa organisationer. Omar Mustafa, Abdirizak Waberi och Kaplan. Nu är det dags att börja använda hjärnan, för rekryteringar av unga människor och hoten mot sekulära muslimer och judar i Sverige kommer bara att bli värre om detta fortsätter.
Det finns nu otaliga bevis för att detta är människor som inte delar vår syn på ett demokratiskt samhälle där människor är jämlika oavsett etnicitet, kön, tro eller läggning. När de pratar om att de respekterar homosexuella, kristna, judar och demokratin så är det en läpparnas bekännelse, ingenting annat. För om de gjorde det skulle de inte gång på gång bjuda in antisemiter, homohatare, shariaförespråkare och islamister till sina föreläsningar.  Och nej, jag är fortfarande inte islamofob, muslimhatare, rasist eller annat. Jag värnar demokrati, ser till allas lika värde, och har en viss självbevarelsedrift…

Läsvärda artiklar nedan:

Hanna Gadban förtjänare en offentlig ursäkt

Kaplan-Regeringens svar på Åkesson

Ska en talibanhustru representera Sveriges muslimer

Dödshotades efter debattartikel i GP

Så skaffar sig muslimska brödraskapet fotfäste i Europa

Sluta fjäska för sekten unga muslimer

Läsvärda bloggar:
Hanna Gadban
Per Gudmundson

Posted in samhälle och politik | 38 Comments

RFSU och barns sexualitet

Jag ramlade över en artikel på nyheter24 igår där Bianca Meyer skriver att RFSU uppmuntrar till sexövergrepp på barn. Bianca upprörs över RFSUs Anna Kosztovics uttalanden som hon tycker går över alla gränser. Jag var tvungen att googla lite på denna Anna för att se hennes resonemang, och jag kan bara hålla med Bianca. Hon går verkligen över vad jag anser rimliga gränser, det känns inte som att hon pedagogiskt försöker berätta om barns naturliga utvecklingsfaser, utan tycks ha ett behov av att sexualisera barn på ett överdrivet sätt.

Borra varandra i rumpan…
Jag tror att alla är överens om att ungar är nyfikna, pillar på sig själva, leker doktor eller frågar. Det är naturligt och vissa blir mer upptagna av det än andra. Vissa gånger får man säga ifrån, inte för att det har med kön eller sexualitet att göra utan för att det inte är okej, av olika anledningar. Anna tycks dock se att det mesta är normalt och sånt man ska tillåta. Här är några citat från henne:

– Barn leker sexuella lekar med dem de tycker om. De upptäcker varandra och provar sig fram, precis som barn ska göra. Jag vet två tjejer som provade att borra varandra i rumpan med en rosa leksaksborr. Det var ju ett hål som såg ut att passa perfekt för borren, utifrån ett barns sätt att tänka. Precis som barn som provar att stoppa in en vindruva i snippan. Det finns ju ett hål där och det känns kanske till och med skönt

För det första, det händer att barn gör saker med barn som inte tycker om dom också och det kan finnas alla möjliga anledningar att det ena barnet inte vågar/vill säga ifrån, så det är inte ens säkert att man vid en första anblick kan se eller förstå om barnet verkligen vill detta. Och oavsett om det “kanske kändes skönt” så är det väl för fan ingen lek som ska uppmuntras eller öht tillåtas att “borra någon i rumpan” ? Detta då av självklara skäl som att det är ett känsligt område, man kan skadas, det finns bakterier som kan ställa till problem, och framför allt att man inte kan veta att den utsatte verkligen vill.

Vi måste ha ord för kåta barn…
-Nu när små flickor äntligen har ett ord för sitt kön, snippa, är det dags att tänka ut ett ord för barns känslor när de är sexuellt stimulerade, menar hon.  Säger man att ett barn är kåt blir det ramaskri. Därför behövs ett nytt ord så att vi kan prata om vad barnen faktiskt känner.

Ja det blir ramaskri om man börjar prata om “kåta barn” av goda skäl. Det är ett ord som är förknippat med vuxen sexualitet som är något helt annat än ett barns vilja att utforska sig själv och sin kropp och deras känslor och ev pirr. Jag vet inte vad hon menar med att vi måste ha ett ord på det, i vilket sammanhang ska vi nyttja ordet? Ska barnet kunna säga att “Nu mamma känner jag mig *valfri synonym till kåt* ? I Annas icke tabubelagda värld ska vi då ge barnet förslag att gå och onanera eller vad är grejen med det?

Det ljuva 70-talet med sin klokskap…
-Barns sexuella lekar, som doktor eller familj, kan ställa till bekymmer för personalen. Det dyker upp frågor som: Är det okej att låsa in sig på toaletten ihop? Tänk om de ”stoppar upp” något? Vad tycker mina arbetskamrater och föräldrarna? Mitt råd har oftast varit – prata med varandra. Kan det vara så farligt att stoppa in en glasspinne i snippan? Dra nytta av personal som var med på 70- talet, då dessa lekar var mindre tabubelagda. Då fanns till och med krypin som kallades ”knullkojor” på sina ställen.

Ja ack det ljuva 70-talet när allt var så öppet och fint. När barnpornografi var tillåtet. Jag minns när jag och min kompis (vi var 4 & 5 år) blev inlurade till “farbror Alvar” som ville leka doktor med oss. Jag kände obehag och ville inte klä av mig, men min kompis som var 4  klädde av sig så Alvar fick leka. Våra föräldrar blev vansinniga när vi berättade vad som hänt, men det fanns andra vuxna som på allvar tyckte att dom var lite hårda mot Alvar, för SÅ allvarligt var det väl inte att han pillat en 4-åring mellan benen? Jag minns att det t.om fanns folk som tyckte att morsan var en riktig dramaqueen som tog upp det som ett problem. Det var 70-talet det när lite pillande på barn inte var en sån big deal för alla. Det var okej att titta på barnporr och det var okej med knullkojor. Vissa tyckte givetvis det var fel, men det var inte direkt tabu att tycka att det var okej heller.

Att öht tänka tanken att vi ska lyssna på och ta efter synen på barn och sexualitet som rådde då är inget annat än rent jävla imbecillt. Och det är väl känt att även bland barn i samma ålder finns ofta en hierarki, där någon är den som alltid bestämmer vad som ska lekas och inte, vem som ska vara vem.Och då är det ofta svårt för det andra barnet att värja sig, och det går med på saker det egentligen inte vill vara med på. Så den där “frivilliga sexleken” kanske inte alls är så frivillig även om det kan se ut så just då. Det ena barnet kan gå med på det för att kompisen inte ska bli sur eller arg, för att den är rädd att inte få vara med och leka annars osv. Det är barn vi snackar om.

Suger gärna bara det inte luktar kiss…
-Föräldrar frågar mig ofta vad som är normalt och om det finns många historier att berätta. En utspelade sig i slutet av 60-talet och handlar om två sjuåringar som tävlade i ishockeyspel. Efter varje match fick förloraren suga på vinnarens snopp. Killen som oftast vann tyckte om att vinna, mest för att han inte gillade lukten av kiss på kompisens snopp. Något annat problem än det fanns inte. Ingen av pojkarna hade kollat på porr (om någon nu undrade).

Nåja nu vet vi ju inte om det var kisslukten som var enda skälet till att han inte ville suga på sin polares snopp. Och det faktum att han inte ville (oavsett orsak) är väl ett problem i sig? Sen skulle jag tippa på att om man frågar en sjuåring om han tittat på porr så får man svaret “Nej” oavsett om han gjort det eller inte, vilken sjuåring vill erkänna det?

Så farmor, hur är det med fittan idag…
Men vi behöver ett ord för vuxna. Jag hoppas på fitta, ett ord vi kan kämpa för att ta bort allt det negativa kring och i stället ladda med positv kvinnlig sexualitet. Det känns lite barnsligt att prata om en 70-åring med – snippa.

Ja det känns ju jävligt fräscht och respektfullt att prata med en 70-åring om hennes “fitta”, ett ord som förmodligen för henne är väldigt fult….Är det ett problem att prata med henne om hennes “underliv” ?

Spädbarn gillar att åka bil för att dom blir sexuellt upphetsade…
I programmet Barnen:”(…) Alltså det är självklart att barn har en sexualitet, och från massa människor jag har träffat så är det en massa historier om 6 månaders bebisar som skiner upp när hon ser bilen för hon vet att ska sätta sig i bilbarnstolen och där det finns en rem mellan benen som de kan sitta och gnida sig emot”

Här ser man ju verkligen hur hon tolkar från sina egna fantasier snarare än att peka på ett faktum. Ett 6-månaders barn kan inte berätta varför h*n är glad när hon ser bilen. Kanske tycker h*n om att åka bil? Kanske tycker h*n om att se saker svischa förbi fönstret? Kanske tycker h*n om ljudet? Men Anna drar slutsatsen att barnet längtar efter att få gnida sig mot bältet, jag menar hur normalt är det?

Resonemanget känns inte friskt…
Sorry men jag tycker den här människan har en jävligt läskig syn på barns sexualitet och tycks gilla att gång på gång dra upp de mest märkliga exempel snarare än prata om de vanligaste frågorna. Att normalisera borrande i stjärtar, sugande på snoppar, knullkojor och annat känns ärligt talat inte friskt. Hon tycker inte att det är skadligt för en 10-åring att läsa “analpraktikan” heller. Nja skadligt vet jag inte, men är det något som bör uppmuntras? Om så, varför?

Och hon är inte ensam i RFSU att vara lite udda på den fronten. Här är några röster och reaktioner kring en programserie i radio. Okej, jag är med på att det kan vara bra att prata med föräldrar och personal om ämnet som sådant, men skippa att normalisera situationer som kan vara rena övergrepp, skippa tankarna på det fria 70-talet, ge fan i att pådyvla småbarn någon slags sexuell upphetsning för att de blir glada när de får åka bil…

Posted in samhälle och politik | Tagged , , , | 47 Comments

Några av våldets konsekvenser

Alltså fan vad jag blivit skadad efter mordet på brorsan. Såna här små grejer som är ett direkt resultat av den händelsen. Det har ju gått ganska många år nu och själva händelsen som sådan tänker jag inte på jätteofta, men jag märker att jag har en massa grejer för mig.

I morse när jag slog igång datorn medan jag satte på kaffevattnet så ser jag en tweet från Aftonbladet.
Ung man

Direkt börjar hjärtat dunka snabbare. Det första som dyker upp i min skalle är sonen. Eftersom jag tränar på att få bort dom här ideerna så tänkte jag att nej, nu ska jag inte hysteriskt klicka mig in och läsa. Jag gick på toa och gjorde mig i ordning, hela tiden rusade tankarna “OM det är han då skulle ju nån ha ringt…Fast jag läste ju om brorsan flera timmar innan jag fick veta att det var han…så kanske dom inte identifierat honom än…nä nu får jag ge mig….Men han brukar ju inte ha ID på sig jämt….”.
Tog kaffe och satte mig och kollade, och det handlade om en helt annan del av landet.

Alltså så här är det varje gång jag ser såna rubriker. Och alla säger att ja men om det händer nåt så är ju du den förste att få veta. Nej det är inte alltid så. Det var precis så här det var när brorsan dog. Jag klev upp på morgonen och tog en kaffe och läste tidningen på datorn. Ser en rubrik om ett mord i Göteborg, läser att en “handikappad man” mördat en bekant. Tänker lite i förbifarten att “Det var väl nåt fylleslag”och läser vidare. Först senare mot eftermiddagen fick jag samtalet om att det handlade om brorsan.

När man en gång varit med om något hemskt så finns väl en inneboende rädsla att det kan hända igen. Ofta går vi ju genom livet och tror att vissa saker bara drabbar andra, men när vi väl upplevt en sak så inser vi att det faktiskt kan hända oss själva också, att vi inte är förskonade från livets jävligheter. Jag förmodar att många som förlorat en närstående i tex en tragisk olycka kan få samma katastroftankar.

Man blir rädd när det ringer från okänt nummer, när man ser en tidningsrubrik, när någon ringer och frågar “Har jag kommit till….”. Man blir rädd om personen inte svarar i telefonen på ett tag. Det blir som ett posttraumatiskt stressyndrom. I sommar, 12 år efter mordet, har jag för första gången varit ute i solen en hel del. Varje sommar sedan 2002 har jag alltid  haft samma känsla som jag hade då, stekande hetta när jag fick samtalet har renderat i en felkoppling i huvudet att stekande hetta är synonymt med att något hemskt kommer att hända. Ologiskt som fan, ja. Men inte desto mindre ett faktum.

Hur som så är det ganska påfrestande, både för mig och för sonen som får stå ut med mina nojor. Tidigare var han ju skittrött på mitt eviga kollande, nu är han ju så pass gammal att han förstår orsaken, att det inte handlar om att jag ska ha stenkoll på vad han gör utan att jag helt enkelt har en överdriven rädsla och ett onormalt katastroftänk. Men jag tränar på att få bort det, tränar på att försöka tänka logiskt och inte bara agera på impuls. Tränar på att inte tänka katastroftankar för att sonen inte svarar i telefonen. Och periodvis går det bra, andra perioder går det sämre.

Alla föräldrar är nog mer eller mindre oroliga för sina barn, men detta handlar alltså mer om totala katastroftankar där det inte bara handlar om oro utan det blir ren skräck, ofta flera gånger i veckan.En onormal och ologisk rädsla.

Men när jag lugnat ner mig och dragit en lättad suck, så tänker jag att det ju faktiskt är någon annan familj som precis fått eller kommer få beskedet att det var just deras son rubriken handlade om. Att deras mardröm precis har blivit sann. Och jag tänker att för många så är det bara ännu en i raden av tragiska händelser, för andra kommer det påverka resten av deras liv…

 

Posted in Brott & Straff, Livet hos oss | Tagged , , | 5 Comments